- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 5. 1911 /
219

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

smärre, mindre lifskraftig klibbalar, vanligen ned emot basen, mera
sällan ända till tre meter ofvan marken. På större alar samt på björk,
gran och tall stod den ej att anträffa här.

Den 29 mars gjordes ett besök i en närliggande mosse, och äfven där
fanns Parmelia pertusa på flertalet alar samt på den släta stammen af
en glasbjörk. Ännu återstod en mosse på östra delen af näset Den 2
april undersökte jag äfven denna, och till min glädje fann jag äfven
där den ifrågavarande lafven, och detta i ännu rikligare mängd, på
klibbalar samt på trenne björkar. Ingenstädes har det varit möjligt att
anträffa några apothecier. På den sist undersökta platsen funnos på
döda eller halfdöda alar exemplar, som voro stadda i stark upplösning.
Det synes vara antagligt, att lafven först inkommit hit och att den
härifrån spridt sig till de båda andra lokalerna.

D:r Malmes uttalande, att del är nog så antagligt, att arten
förekommer flerstädes men blifvit förbisedd», vinner genom de nu gjorda
fynden ett kraftigt stöd.

Häradstorp i Risinge den 8 april 1911.

F. Otto Westerberg.

Några ord om förekomsten at’ Geranium bohemicum m. m.

I Botaniska Notiser för år 1899 finnes införd en uppsats af Professor
Er.nst Almquist med titel: Biologiska studier öfver Geranium
bohemicum . Då genom denna uppsats det gåtfulla i nämnda växts sporadiska
uppträdande vunnit en som det synes mycket tillfredsställande förklaring,
torde nägra iakttagelser i denna fråga, hvilka tyckas bekräfta det
resultat. hvartill Professor Almquist i sin uppsats kommit, måhända ej sakna
allt intresse.

A en egendom i Salems socken blef våren 1887 en dittills med buskar
samt gles barr- och löfskog bevuxen betesmark uppbruten till åker,
hvarvid dock något svedjande ej egde rum Den derpå följande
sommaren. 1888, fann jag till min öfverraskning Geranium bohemicum, som
förut i socknen anträffats allenast på ett mer än en fjerdedels mil
derifrån beläget ställe, nu växa å den nyodlade marken helt nära en i
kanten deraf gående gångstig. Den uppträdde i elt tjugutal rätt späda och
knappast qvartershöga. vackert blommande exemplar. Men följande
sommar stod bohemicum trots flitigt sökande icke att anträffa, och under
mer än 20 derpå följande år. då jag om somrarne minst ett par gånger
i veckan passerade det nämnda växtstället, var och blef bohemicum
försvunnen. Åtskilliga gånger sökte jag densamma noggrant men
för-gäf%-es.

Den ifrågavarande nyodlingen befanns vara misslyckad. I vanlig
cir-culatiön hade den burit hafre, råg och gräs samt gödslades duktigt
många gånger, men skördarne blefvo städse dåliga, och år 1909 beslöt
sig egaren för att nedlägga odlingen och derå i stället plantera gran.

Våren 1910 stod den nya granplanteringen ganska vacker och lofvande,
men längre fram på sommaren uppväxte der en o gräsvegetation, hvartill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/5/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free