Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
hade högre än 1,5 GM, 24 = 52 % hade högre än 1 GM, och endast
5=11 % hade 0,3—0,6 GM.
De högsta värdena tillkomma i allmänhet buskarna och de lägsta
annuellerna. Bland dem, som ha högt tryck, äro särskildt många, som
innehålla koksalt (undersöktes endast med smaken). De två enda
annuellerna, som ha högre tryck än 1,5 GM, äro äfven salta.
Den lilla annuellen Anagallis coerulea, som har små rötter och icke är
xerofytiskt byggd, öfverraskar genom sitt låga tryck (0,3—0,5 GM). Den
växte dock endast i små exemplar på de djupare erosionsdalarnas
botten. Där växte äfven den enda högre busken med så pass lågt tryck
som 0,6—0,8 GM. Fuktigheten måste således där vara jämförelsevis stor.
De annueller, som ha 0,6—0,8 GM, trifdes bra på själfva
klippsluttningarna, och älven sådana med 0,4–0,6 GM kunde draga sig fram där,
om ock med någon svårighet. De voro dock alla skyddade mot alltför
stark transpiration.
En storbladig perenn. Ferula vescerilensis, med sitt relativt låga tryck
af 0,4—0,6 GM tycktes emellertid ha svårt att reda sig under det torra
året 1910. De flesta exemplaren voro förtorkade. Öfriga perenner, bland
dem den förut omtalade Peganum Harmala hade betydligt högre tryck
och allra högst sådana, som växte på de torraste, för sol och vind mest
exponerade platserna.
Bland buskarna visade sig Ritus oxyacantha höra till dem med det
högsta trycket (3 GM och högre).
Något särskildt samband mellan det osmotiska trycket och förmågan
att kunna uppbcvara vatten tyckes emellertid icke finnas här. Mot
förmodan hörde nämligen sukkulenterna snarare till dem, som hade de
högsta trycken.
Vid omräkning af de funna tryckvärdena i atmosfärer finner man
oerhörda värden. En lösning af 3 GM KNOs kan anses motsvara 100
atmosfärers tryck och 2 GM ungefär 69,4 atm. samt 1 GM 36,9 atm.
Närmast klippöknen i torrhet kommer hammadan. Besultatet af
undersökningarna från dessa trakter meddelas åter i tabellform. Man
finner, att trycket hos en och samma växt på båda håll ställer sig
ungefär lika eller för hammadan något lägre. För ett par, som här växte i
de uttorkade floddalarna, där det är mindre torrt än i den öfriga trakten,
visade sig trycket nu mycket lägre. Så hade Zizgphus Lotus i
klippöknen ungefär 1 GM och i floddalen 0,6—0,7 GM, och Aizoon hispanicum
på det förra stället 2—3 GM och pä det senare 0,9 GM. Detta tyder
alltså på en viss förmåga hos dessa växter att tillpassa sitt tryck efter
de ändrade lefnadsförhållandena.
Ett par mycket låga värden från denna trakt förklaras antagligen
genom de ifrågavarande växternas stora rotknölar, hvilka troligen tjäna
som vattenmagasin.
De flesta af de omtalade växterna förekomma äfven på fuktiga
lokaler. Vid undersökning här visade sig genast en mycket stor olikhet, i
det trycken äro genomgående lägre. De äro visserligen högre än hos
våra växter, men det är att märka, att det vatten, som ökentrakternas
mark innehåller, är betydligt saltare än hos oss och att det är påvisadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
