Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
att äfven flera af våra växter förmå höja sitt tryck i salthaltig mark
Det är t. ex. fallet med Triticum. Phaseolus och flera andra, hvilka
Stange undersökt både i saltrik mark och i salthaltiga näringslösningar
De kunna höja sitt tryck från omkring 0,2 till omkr. 0,6 GM. Saltväxter
som Cochlearia officinalis kunna komma upp ända till 0,9 GM.
På den fuktiga marken undersöktes äfven en del i den torra öknen
ej undersökta växter, bland dem hvete och korn. Deras tryck befanns
vara 0.6—0.s GM. Man kan alltså antaga att normaltrycket på detta
slags mark rör sig omkring talen 0,6—0.8 GM. Af 22 växter, som
undersöktes där, var det 14 = 64 % . sora icke öfverskredo detta
normaltryck. Af dem med högre tryck voro de flesta salta, hvilket
öfverensstämmer med Stänges uppgifter om våra växter. De, som ej voro
salta (4 st.), kunna dock antagas särskildt i behof af högt tryck såsom
varande ovanligt stora (dadelpalmen. Rhus o.vyacantha eller växande på
torrare mark än de öfriga.
Skillnaden mellan de tryck dessa växter ha på torr och fuktig mark
är så oerhörd, att de måste äga en stor förmåga att ändra trycket efter
fuktigheten hos den mark de bebo. Medan våra växter kunna höja sig
från 0,2 till allra högst 0,9 GM, om de äro salta, gå dessa, vare sig de
innehålla salt eller ej. betydligt högre. Hvad annuellerna beträffar.
t3~c-kas dock bland dem de salthaltiga ha större regleringsförmåga än de
öfriga.
Bland de få. som alls ej tyckas kunna drifva upp sitt tryck, är den
redan omnämnda Opuntian. Eftersom äfven Liyixgston funnit lågt tryck
hos en del sukkulenter i Arizona, är det möjligt, att dessa uthärda i
öknen enbart genom sitt transpirationsskydd och sin förmåga att
magasinera vatten eller i hvarje fall ha andra lifsvillkor än de flesta
ökenväxter. Man kan tydligt urskilja två fysiologiskt olikvärdiga grupper af
sukkulenter, den ena gruppen har lågt osmotiskt tryck och goda
anatomiska och morfologiska skyddsanordningar mot vattenförlust, den andra
oerhördt högt osmotiskt tryck och inga dylika skyddsanordningar.
För att utröna, hvilka fakta, som afgöra tryckets höjd. undersöktes
samma växter som förut, nu på fuktig och saltrik mark. Mest
intressant är härvid att iakttaga hur de salta växterna förhålla sig. Man
finner, att deras tryck icke är högre på den salta marken, utan snarare
tvärtom.
Viktigt är också att märka, att icke alla de växter i saltträsken, som
äga högt osmotiskt tryck, ha vunnit detta genom saltaflagring: flera af
dem. som äro utrustade med högsta tryck, äro utan salt.
Sandöknens växtlighet är den. som afviker mest från de andra
ökentrakternas. Trycken här äro betydligt lägre. Detta öfverensstämmer
afftså med de förut vunna resultaten, eftersom fuktighen af flera orsaker
ju är både större och fättare åtkomlig i sand än i annan mark.
Slutligen undersöktes äfven på Biskras flodbädd en del växter, hvilka
ej funnits på de föregående lokalerna. Deras tryck befanns variera
mellan 0.3 och 0.6 GM. alltså rätt låga. hvilket ju ock var att vänta.
Af de gjorda undersökningarna dragas en del teoretiska slutsatser, af
hvilka de viktigaste äro följande:
Svensk Botanisk Tidskrift 1911. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
