Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Hufvudarbetet bör koncentreras pà fanerogamerna och
ormbunkarna och pà de delar af vårt land, som äro minst kända, således
i första hand pà den norra hälften af Sverige, och det bör
begränsas till rimliga dimensioner, så att resultat snart visa sig.
Fältarbetena böra i första hand få karaktären af rekognosceringar,
som i en framtid kompletteras i den mån, som villiga arbetare äro
att få.
Jämnsides med förenämnda arbeten, hvilkas resultat nog i
allmänhet komma att framträda mera långsamt, kan den
växtgeografiska undersökningen främjas pà flera sätt.
I de tre stora, offentliga herbarier, som ägas af K. Svenska
Vetenskaps Akademien och de botaniska institutionerna i Uppsala och
Lund, finnes ett rikt svenskt material af fanerogamer och
ormbunkar, som bör kritiskt genomgås och katalogiseras. Härigenom
erhålles en god grundval för framtida arbeten, en grundval, hvars
alla detaljer kunna kontrolleras, och en öfversikt öfver den svenska
växtgeografiens ställning. Inventeringen af de tre nämnda
herbari-erna bör ligga i de respektive intendenternas intresse och bör i så
fall kunna afslutas pà jämförelsevis kort tid: ett villkor härför är
dock, att våra specialister hjälpa till vid de kritiska formerna,
såsom t. ex. vid Hieracium. Taraxacuni. Rosa, Rubus. Salix o. s. v.
Det blir sedan vederbörande intendenters sak att afgöra, om de så
erhållna katalogerna i sin helhet eller bearbetade skola publiceras
eller ej. Under alla förhållanden bör Svenska Botaniska Föreningen
söka tillförsäkra sig tillgång till desamma, helst i form af
afskrifter, som införlifvas med föreningens växtgeografiska
manuskript-samling. Sedan böra med korta mellantider kritiska
akvisitions-kataloger öfver samma herbariers svenska material uppgöras, hvilka
kataloger Svenska Botaniska Föreningen äfven bör skaffa sig
tillträde till. Det blir sedan lätt att med tillhjälp af dessa kataloger
få en första öfversikt öfver fanerogamernas och ormbunkarnas
utbredning i Sverige, om öfversikten pà ett för Sverige lämpadt sätt
begränsas till den metod, rutmetoden kan den kallas, som redan
länge användts i Finland. Jag har tagit mig friheten att i Svensk
Botanisk Tidskrift 1911 p. 387 framställa ett förslag härtill, om jag
ock inser, att anmärkningar kunna göras mot detsamma. Dess största
1 Jag har tänkt, att Svenska Botaniska Föreningen säsom ett led i arbetet skulle
anlägga en manuskriptsamling af växtgeografiska anteckningar, som äro af den
beskaffenhet. att de kunna blifva till gagn för framtida publikationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
