Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
svaghet är, att rutorna representera mycket olikstora arealer, så
t. ex- rutorna för Blekinge och Småland; men dess styrka är att
landskapen, som ha så lång häfd för sig i vår växtgeografiska
litteratur, bibehållits, hvarigenom föreliggande litteraturuppgifter lätt
kunna inordnas i metoden. I typografiskt hänseende bör det ställa
sig billigt. Det lilla tillägg, som jag gjort, att med punkter ånge
en växtforms frekvens inom ett landskap, hoppas jag skall befinnas
vara en förbättring.
I våra grannländer, Norge, Danmark och Finland, täfla
botanisterna om alt komplettera sitt lands centralherbarium med belägg
på de växtgeografiska fynd, som de göra. Någon sådan täflan
förekommer ej i Sverige, hvilket väl mest beror därpå, att vi ej
ha något svenskt centralherbarium. Det vore nog önskligt, att
äfven vi finge ett centralherbarium, i hvilket allt svenskt
herbarie-material i första hand vore företrädt, men det skulle helt visst möta
stora svårigheter att åstadkomma ett sådant. Om något af de tre
offentliga herbarierna, som jag här ofvan omtalat, designerades
härtill, skulle näppeligen de två andra herbarierna vara villiga, att
till detsammas komplettering afstå det svenska material, som de
äga. Så vi få nog allt framgent finna oss i att ej lia något
centralherbarium och få nöja oss med att anse de tre nämnda herbarierna
tillsammans utgöra ett sådant. Men jag kan ej fatta, hvarför ej de
svenska botanisterna skulle intressera sig för dessa tre herbariers
komplettering, därvid hvar botanist har sin fulla frihet att gynna
det af dem, som ligger honom närmast om hjärtat. Härigenom
skulle de svenska botanisterna i hög grad främja vårt lands
växtgeografiska utforskning.
Sedan omkring 50 år tillbaka har jag haft för vana att anteckna
de växter, som jag sett i en trakt, där jag vistats en längre tid,
till en början blott de kärlväxter, som föreföllo mig mera
märkliga, men från och med 1870 alla kärlväxter och mossor, äfven de
allmännaste. Få så sätt har jag under årens lopp fått en samling
af lokalfloror, af hvilka en mindre del af mig publicerats. Några
ha blifvit till gagn för andra botanisters publikationer, så t. ex.
såsom bidrag till A. Blytts Banenflora, Svanlunds Blekingeflora,
Tolfs Smålands niossflora, Budbergs Västgöta flora, Collinders
Medelpadsflora, Hj. Möllers Splachnacé-afhandling o. s. v. Större
delen af mina anteckningar ligger ännu outnyttjad. Orsakerna
härtill äro, att anteckningarna ej blifvit så fullständiga, som jag önskat,
att en del kritiska former ej blifvit utredda, samt väl mest bristande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
