Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
kein Fruchtfleisch darin, sondern die grossen, steinharten Samen — de
saurochora fröna af Opiiiilia Ficus-indica och O. Tuna ha smä frön
—-sind nur vermittelst eines ausserordentlich zähen und klebrigen
Schleimes mit einander ziemlich fest verbunden. Die reifen Früchte fallen
schliesslich von den Zweigen ab, und da sie nur sehr Hache Mamillen
und keine Dornen haben, so können sie ziemlich lange Strecke mit
Leichtigkeit rollen. An den Orten, wo die Opunlia wächst, passieren
immer Esel, Ochsen und andere Thiere, und wenn diese eine der am
Wege liegenden Früchte zertreten, so bleiben die Samen an ihren Hufen
etc durch den äusserst zähen und klebrigen Schleim haften und werden
auf diese Weise verschleppt.»
*
Det forskningsområde inom växtbiologien, som professor Borzi genom
denna sin studie öfver saurolilien öppnat, är onekligen af ej ringa intresse
och visar bland annat, att den endozoiska spridningsbiologien är i stort
behof af en omfattande utredning. Särskildt förtjänar saurofdien att i
hög grad beaktas af de botanister, hvilka komma i tillfälle att studera
de områden af troperna och subtroperna, inom hvilka de växtätande
ödlorna luxuriera.
Rutger Sernander.
John Frödin, Om fjällväxter nedanför skogsgränsen i
Skandinavien. Arkiv för Botanik. Band 10. X:o 16.
Författaren börjar med att påpeka, att de lagar, som justera arternas
vertikala utbredning, äro blott litet kända, till och med konturerna för ett
sådant begrepp som fjällväxt äro ej skarpt uppdragna, rent subjektiva
synpunkter göra sig sä godt som alltid gällande, till stor nackdel för en
vetenskaplig analys. För att belysa detta förhallande och vinna klarhet
i spörsmålet, behandlar författaren ingående några arter ur
skandinaviska Horan och diskuterar utförligt de faktorer, som betinga deras
utbredning.
I första afsnittet behandlar författaren frågan om fjällväxter i norska
kustlandet. Närvaron af dylika har gifvit upphof till flera teorier;
såsom förklaring har än accepterats lokalernas närhet till regio alpina, än
att skogsfloran af vinden hindras att fatta fast fot, och därmed öppna
platser kunnat beredas fjällväxterna, än att områdets insulära klimat med
dess viktigaste faktor, stor luftfuktighet, skall kunna förklara fenomenet.
— Författaren skärskådar närmare detta sista påstående och debatterar
de meteorologiska element, som öfva inflytande pa ofvan nämnda
förhallanden samt påvisar, att norska fjäll-kustväxter — ban stöder sig
härvidlag pä Sernanders artlistor — enligt våra förnämsta auktoriteter pa
det forskningsgebit, som berör fjällens växtvärld, äro i fjällen bundna
vid torra lokaler; de äro ekologiska xerofyter och kunna således absolut
icke ha nedvandrat till norska kusten genom ett behof af fuktigare
kli-Suensk Botanisk Tidskrift 1911. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svbotan/5/0483.html
