Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
några af svepebladens flikar afbitna, och äfven då har snittet jämna
kanter i motsats mot t. ex. de ganska sällsynta skador, som
åstadkommits af sniglar. Lågbladen vid stängelbasen äro fullkomligt
oskadade. Tiden för åverkan är således den, då blomknoppen
framträder ur vinterknoppens lågblad. Alldeles likadana skador
förekomma hos A. pratensis och A. Pulsatilla var. gotlandica. Små
grupper af dessa växter kunna påträffas, hvari hvarje individ är
stympadt. 1 synnerhet förekommer detta i utkanterna af barrskog,
men på öppna sandfält är växten mer fredad. Sedan jag liera
gånger hittat de afbitna svepebladen bredvid plantan, var jag
öfvertygad om, att insektlarver ej varit med i spelet. Och till slut
påträffade jag i Visbytrakten vid en del nyss skadade exemplar hopar
af rapphönsexkrementer. I dessa funnos osmälta massor af pollen,
liknande Anemones, samt därjämte en mängd hår, hvilka
uppenbarligen utgjorde blomhyllets hår hos A. pratensis, i det de voro
försedda med den för dessa karaktäristiska foten. Då ej blott gröna
delar utan äfven blomdelarna ha en starkt brännande smak, är
fågelns val af föda rätt egendomlig.
Orren torde vara medskyldig i skadegörelsen. Åtminstone träffas
hans exkrementer i närheten af de mycket vanliga på samma sätt
stympade exemplaren af A. Pulsatilla var. gotlandica i Ardre. På
en yta af 25 kvm. hade 50 blommor blifvit afbitna, och de
kvarvarande voro endast 20.
VI. STÅNDORTERNA OCH DERAS VEGETATION I RELATION
TILL PULSATILLORNAS INVANDRING.
Först må en redogörelse lämnas för växplatserna på File hed.
Öster om Högstensvät, nära höjdkurvan för 60 meter, höjer sig
marken något öfver angränsande illa dränerade hällområden och
är i följd däraf skogbeväxt. Grunden består här, enligt meddelande
af statsgeologen H. Hedström, på den lägre nivån af
Megalonms-kalksten och på den högre af Stromatopor-förande refkalksten. Den
senare är till ett djup af åtminstone några decimeter söndersprängd
i tämligen stora, kantiga stycken, som tyckas ligga in situ, i det
de endast med svårighet kunna lösbrytas från hvarandra medelst
botanistspaden. Springorna och mellanrummen fyllas af en
brunsvart mylla, synbarligen bildad af de talrika generationer rötter,
som under seklernas lopp inträngt i marken. Något mylla täcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
