Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
fyndorterna, där den uppträder i större grupper. Häri liknar den
Anemone siluestris, hvilken, så förnöjsam den än tyckes vara med
hänsyn till ståndortens halt af näringsämnen och huru lätt den än
är att odla, likväl ej sänder ut förposter på afstånd från sina väl
begränsade lokaler. Slutligen väljer A. paténs på Gotland ej sådana
ståndorter, som äro karaktäristiska för densamma på andra håll,
nämligen sandfält och glesa tallskogar å sandig mark. Dylika platser
intar den eljes i Ångermanland (Fristkdt), silurområdet i
Östersjöprovinserna (Klinge och Lehmann), Brandenburg (Ascherson),
Västpreussen (Scholz), Böhmen, (Podpera p. 29), Schlesien (Wimmer och
Fiek) och vid Lemberg (Tomaschek).
Det får väl anses nästan själfklart, att A. paténs under sin
utbredning på Gotland valde samma slags ståndorter som inom sitt
öfriga område. Hvad som utom klimatiska förändringar kan ha
undanträngt den till dess nu återstående lokaler, är ej svårt att
förstå, om man aktgifver på de gotländska tallskogarna på
sandjord. Deras undervegetation utgöres nämligen dels af
beståndbildande ljung, ofta uteslutande all annan vegetation, dels af täta
massor af andra ris framför allt Vaccinium Mgrtillus dels af
sammanhängande mattor af örter och gräs. I intet af dessa samhällen
förmå Pulsatilla-arterna hålla stånd. Måhända är det af samma
skäl, som A. paténs i Västpreussen ej når kusten i motsats mot
den lifskraftiga A. pratensis, hvilken ju också genom längre
blomningstid har vissa fördelar med hänsyn till spridning framför den
förra arten (Scholz p. 180). Dessa omständigheter göra det
sannolikt, att A. paténs invandrat till Gotland, innan tallskogarna hunnit
alltför mycket utbreda sig och upptaga all för sig lämplig mark.
Det återstår att söka utreda, hvilka klimatiska orsaker
samverkat med vegetationstäckets konkurrens. I växtgeografiska
arbeten, som behandla Mellaneuropas llora, upptages visserligen A.
paténs ofta såsom ett pontiskt florelement och räknas t. ex. af
Podpera till de termofila arterna i Böhmen. Men detta enligt min
tanke utan bindande skäl. A. paténs har i mellersta Europa en
ganska utpräglad västgräns, hvilken hastigt öfvergår till sydgräns
och allestädes faller nära årsisotermen för + 8° C. Inom artens
utbredningsområde är således medeltemperaturen i regeln lägre, t. ex.
på Gotland mellan 6 och .7 grader. I Böhmen förekommer den
emellertid norr och söder om Prag inom det område med 8 à 9
graders medeltemperatur, hvilket som en tunga från nordväst
sträcker sig in i Böhmen. Utmärkande för detta område äro dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
