Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Coryliis avellana. Endast i Östmark å Rännebergets östra sluttning.
Om hasseln därstädes meddelar Myrin I c. pag. 247 : Ändtligen träffas
den åter i stor mängd, reslig och fruktbärande vid Ränneberget, hvarest
synes vara Hasselns nordligaste station i denna del af Fäderneslandet».
Visserligen hafva de forna hasseldungarna vid bergets fot, sedan detta
skrefs, fått röna samma öde som de ofvan nämnda ädla löfträden lind,
lönn, ask och alm), men lyckligtvis har ej den ibland onekligen brutalt
framgående kulturen förmått utrota hasseln å den svårtillgängliga, branta
bergsluttningen. Där växer den fortfarande något så när rikligt, och all
anledning finnes atl hoppas, att den under en lång framtid skall förbli
stationär. En liel del storvuxna buskar eller kanske rättare sagdt träd af
imponerande dimensioner träffas här och hvar jämsides med yngre
individ, hvilka uppenbarligen garantera artens tillvaro.
Myrica gute. Inom området sedd endast vid Femtån i Dalby.
Salix pentandra. Mycket allmän genom hela området, särskildt längst
i norr, där tillgången måhända är allra störst; vid t. ex. Höljes i N:a
Finnskoga är den synbarligen ymnigare än längre söderut i Älfdalen.
S. fragüis. Förekommer planterad här och där. Ännu så nordligt
som vid Långaf i Dalby växa ett flertal stora och ståtliga träd.
S. triandra. Allmän genom hela Älfdalen med undantag af N:a
Finnskoga, där den synes fullkomligt saknas; åtminstone har det ej lyckats
mig hvarken vid Båtstad, Höljes, Långflon eller annorstädes i denna
socken påträffa en enda buske af denna art * Detsamma gäller 0111
S. daphnoides. Förklaringen härtill är att söka i strändernas
beskaffenhet. Klarälfven flyter nämligen alltifrån sitt inträde i Värmland ofvan
Långflon ända ned till Vingäng i Dalby öfver en bergig eller stenig grund
utan sandterrasser på sidorna, hvarigenom såväl själfva dalen som
älf-stränderna få ett annat utseende än å den efterföljande långa sträckan
Vingäng—Edebäck. De ofta branta, af stora block eller groft morän- och
rullstensgrus bestående stränderna erbjuda icke de fuktighetsälskande
Sa/tø-arterna lämpliga lokaler, och de söderut så karaktäristiska
videformationerna ersättas därför här af barrskog, oftast tall, som vanligen
förhärskar å de närgränsande strandområdena. Där videbuskar å denna
sträcka anträffas, tillhöra de i hvarje fall andra arter än S. triandra och
S. daphnoides. Från och med Slättne i Dalby — där den å västra
stranden är ymnig — blir emellertid S. daphnoides ett konstant element i
Älfdalens Salix-flora. Här och där, t. ex. vid Norra Stöllet i Nv, växer
den så rikligt, att man nästan kan tala om en skog af denna landskapets
helt visst vackraste pilart. — Att hvarken Wahlenberg, som enligt
Myrin (1. c. pag. 174) år 1797 företog en resa uppefter Klarälfven till
Dalby och Letafors, eller Myrin själf på sin färd 1831 stött på S.
daphnoides är högst anmärkningsvärdt. Som jag i min afhandling »Om
Salix-vegetationen i Klarälfvens floddal» (Upsala 1892) uppvisat, torde dock S.
1 Ett oväntadt fynd af S. triandra gjorde jag förliden sommar i Öfre Fryksdalen,
där jag à Ljusnaälfvens strand norr om Hänsjön (strax ofvan landsvägsbron)
påträffade en bel del bnskar tillhörande denna art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
