Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
därföre», såsom en stockholmslärare yttrade, »dessa växtinsamlingar
med ovilja». Hvari den djupare orsaken till denna tidens ovilja
mot växtinsamlingen ligger, torde vara svårt all med bestämdhet
afgöra.1) Från hemmens synpunkt borde det snarare vara godt att
veta, att gossarna hade en nyttig sysselsättning, som på samma
gång läte dem vara ute i naturen och stärka sina krafter.
För att ytterligare bekräfta, att dessa växtinsamlingar ansågos
synnerligen tråkiga, berättade samme lärare, att han en gång
frågade sina pojkar: »Hvilket viljen I helst, samla växter eller se på
några experiment jag skall göra?» På denna fråga behöfdes intet
svar eller rättare: svaret var gifvet, att de ville hellre se på
experimenten. Svaret var ock föga belysande, enär de båda alternativen
beröra olika områden och ha olika uppgifter. Samlandet af växter
är en yttring af själfverksamhet, experimentet däremot tjänar att
belysa några delar af kursen. Einol nämnda lärares ord skulle
jag vilja sätta ett yttrande af en framstående, numera afliden censor,
som i maturitetsexamen föreslog lärjungarnas pröfning på allmänna
växter och därvid fällde orden: »Först skola vi känna växten, innan
vi lära oss någonting om densamma».
Af intresse är atl påminna 0111 hvad som yttras beträffande
växtinsamlingen uti metodiska anvisningar till Kungl. Maj:ts nådiga
kungörelse angående undervisningsplan för realskolan af den 9 mars
1906. Det heter där sid. 35: »Lärjungarnas växtinsamling är icke
mål utan ett medel att bringa dem i beröring med naturen och
lata dem vinna säker kännedom om allmännare växter, hvarjämte
den, rätt skött, i sin mån kan bidraga till utveckling af deras
praktiska anlag».–-
»Lärjungarna må erhålla fritt val i fråga om de insamlade arterna,
men böra uppmanas alt bland dem söka erhålla vanliga träd och
buskar och de viktigaste af hos oss odlade
växter».–-»Lärjungarna böra sålunda eller genomgåendel af femte klassen hafva
förvärfvat en på egen insamling grundad kännedom om åtminstone
ell hundratal af sin trakts vanligare och viktigare växtformer.»
Nu skulle här kunna invändas, atl det väl är på samma sätt
med lärobok, planscher och experiment, att dessa äro medel för att
*) Uti T. Vestergrkns intressanta uppsats: Växtkännedom och biologiundervisning
I’edag. Tidskrift 1912 h. 2) anföres med rätta såsom orsak till det på många håll
rådande underskattandet af floristiken de senaste årtiondenas reaktion mot det ensidiga
sysslandet med artkunskapen, som sedan Linnés tid förhärskat både vid universiteten
och de allmänna läroverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
