Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
dör redan, då hon drifvits ett jämförelsevis kort stycke från cellens
ändar, äfven om man ökar rörsockerlösningens koncentration så
långsamt, som det är möjligt.
I stället för rörsocker kan naturligtvis äfven ett neutralt salt
t. ex. kaliumnitrat användas. Detta diffunderar mycket hastigare
genom cellväggarne än rörsockret, men så intränger det också, om
ock mycket långsamt, i protoplasman. I svagare lösningar
åstadkommer det, som bekant, till följd af sin dissociation ett starkare
osmotiskt tryck än en ekvimolekylär lösning af rörsocker. Men
ökas koncentrationen hos dem båda, bli de isotoniska vid 1,6 mol
på 1 liter vatten, hvarefter slutligen 2 mol rörsocker på 1 1. vatten
gör samma verkan som 3 mol kaliumnitrat. Och likväl är dennas
dissociationsgrad (beräknad ur lösningens molekylära förmåga att
leda elektricitet) ännu vid så stark koncentration 0,4689. Enligt
mina för några år sedan utförda undersökningar häröfver, som jag
framdeles i annat sammanhang skall lämna redogörelse för,
motsvara dessa lösningar hvarandra isotoniskt på följande sätt, om
deras koncentration uttryckes i mol på 1 1. vatten:
0,io 0,50 l,oo l,5o 2,oo 2,50 3,oo mol kaliumnitrat
är isotoniskt med 0,i6 0,73 1 ,io 1,53 1,77 l,9i 2,02 mol rörsocker; eller
0111 koncentrationen uttryckes i gram på 1 I. vatten:
10,io 50,50 101,oo 151,50 202,oo 252,50 303,00 gr. KNOs isolon. med
54,72 249,06 406,98 523,26 605,34 653,22 690,84 gr. rörsocker.
Vid c. 20° C. utgör 3 mol KNOs på 1 1. vatten en mättad
lösning, hvars osmotiska tryck enligt beräkning (om hänsyn tages blott
lill antalet molekyler och ioner) uppgår till något öfver 100
atmosfärer. Samma verkan har 2 mol rörsocker på 1 liter vatten. Då
jag, som synes, icke angifvit koncentrationen i mol på 1 liter af
lösningen utan på 1 1. af lösningsmedlet, kan ej den invändningen
göras, att det osmotiska trycket är högre än det efter
molekylantalet beräknade, emedan 1 1. af lösningen innehåller desto mindre
mängd af lösningsmedlet, ju större det lösta ämnets molekyler äro
och ju starkare koncentrationen är. Att en rörsockerlösning
utöfvar ett betydligt högre osmotiskt tryck än det efter molekylantalet
beräknade har äfven Berkeley och Hartley visat (1904). Enligt
deras undersökningar åstadkommer t. ex. 420 gr. rörsocker på litern
ett osmotiskt tryck af 43 atm. i stället för 29,2. En lösnings
osmotiska tryck är sålunda beroende icke blott af dess molekylära
koncentration utan äfven af dess specifika vikt (Höber, Physik. Chemie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
