Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
förelsevis stora och tunnväggiga samt fattiga på upplàgradt
material, såväl i löst som särskildt i olöslig form. De skadas därför
mycket lätt redan af en tämligen lindrig frost. Däremot måste
växten äga god tillgång på kali för all kunna ernå högsta grad af
vinterhärdighet. Vid kalibrist blir kolsyreassimilationen hämmad,
tillgången på kolhydrat blir mindre, och cellerna blifva fattigare på
upplagrade beståndsdelar och i följd däraf mindre frosthärdiga.
Huru kalifattigdom hos växten gör den mera ömtålig för frost, kan
lätt iakttagas hos våra jordbruksväxter såsom stråsäd och
baljväxter efter frostnätter på våren. Men äfven på ett annat sätt har
kalit inflytande på frosthärdigheten. Till följd af hämmad
kolsyreassimilation vid kalibrist blir utvecklingen försenad, så att
mognaden af skotten infaller senare på sommaren, då mindre kolhydrat
kan beredas. En liknande verkan har äfven brist på fosforsyra.
God tillgång på kali och fosforsyra äro alltså nödiga villkor, för
att träd och buskar skola ernå högsta möjliga frosthärdighet.
Huru väderleken under en sommar har inflytande icke blott på
blomrikedomen utan äfven på frosthärdigheten under påföljande vinter,
framträdde särskildt tydligt under de i det hänseendet mycket
lärorika åren 1901 och 1902, åtminstone i mellersta Sverige.
Sommaren 1901 var ovanligt solrik, varm och torr, medan 1902 var
raka motsatsen i högsta grad. Under sommaren 1902 stod det
eljest ömtåliga hvita mullbärsträdet (Morus alba) med oskadade
skott på kall jord i Uppsala botaniska trädgård. Det blommade
dessutom mycket rikligt denna sommar och bar en ofantlig mängd
mullbär, något som kanske aldrig förr inträffat vid så nordlig
breddgrad på kall jord. Men efter denna regniga, kalla och solfattiga
sommar (1902) blef det under den kommande vintern i hög grad
förstördt af frosten, ehuru denna vinter icke kunde sägas vara
ovanligt svår. Äfven långt frosthärdigare träd och buskar blefvo dà
skadade. Årsskotten hos krusbärsbuskarne förfröso pä flere ställen
i Stockholmstrakten. Och i trädskolorna blefvo ett-åriga
förädlingar af päron ganska allmänt förstörda.
När protoplasman i en cellväfnad dödats af frost, antager den
mycket snart en brun färg. Ty när hon dött, kan hon ej längre
hålla de ämnen, som förekomma i cellsaften, skilda från dem, som
förekomma inom henne själf. Kemiska omsättningar uppstå, som
föranleda brunfärgning inom henne (humifiering). Inom gröna
växtdelar såsom öfvervintrande blad, blir klorofyllet omsatt i en brun
produkt genom inverkan af den sura cellsaften. När skott hos träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
