- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 /
216

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

Alsine biflora
Arabis alpina
Astragalus alpinus
Betula nana
Calamagrostis lapponica
Cardamine bellidifolia
Cassiope tetragona
Cerastium alpinum f. lanatum
f. glabrum
Diapensia lapponica
Draba hirta

> nivalis
Dryas octopetala

> »

Oxyria digyna
Pedicularis hirsuta
> lapponica

Polygonum viviparum
Rhododendrum lapponicum
Salix herbacea

» reticulata
Saxifraga cernua

> groenlandica
> nivalis
> oppositifolia

Silene acaulis
Vaccinium Myrtillus

Empetrum nigrum » vitis idea

Festuca ovina

Summa 28 arter, af hvilka flera tillhöra våra arktiska högfjälls-
växter.

På sydsidan var däremot rasmarken fullständigt bar. Endast
här och där växte några enstaka individ af

Potentilla verna f. ambigua
Rumex Acetosella f. ad formam
integrifoliam.

Dryas octopelala
Potentilla nivea

Först nedanför rasmarken vidtog en sluten hedvegetation af Vaeci-
nium Myrtillus, Calamagrostis lapponica, Empetrum etc.

Det torde vara rätt svärt att förklara, hvarför nordsidans rika
fjällfllora saknas på sydsidan på annat sätt än genom den höga
temperatur, som tidtals råder på den senare lokalen. Tvärt emot
hvad man kanske skulle vänta, saknar dock denna sida äfven syd-
skandinaviska arter. Detta är dock lätt förklarligt, ty temperatur-
amplituderna växa med höjden öfver hafvet. Om vid klart väder
värmemängden blir tillräcklig för nämnda arter, så torde den dock
bli otillräcklig under perioder med mulen väderlek. Dylika lokaler
torde därför karaktäriseras af maximitemperaturer, som äro för
höga för fjällarterna, och af minimitemperaturer som äro för låga
för de värmeälskande.

Som nämndt anträffades dock ett par arter af den förstnämnda
kategorien på sydsidan. Den ena var Dryas octopetala, hvilken var
gemensam för båda sidorna. Äfven andra uppgifter visa, att denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/9/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free