- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
103

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljus och materie. Av Ansgar Roth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

experiment av amerikanerna Davisson och Germer, den engelske forskaren G.
Thomson, tysken E. Rupp m. fl.

Ljusets hastighet är medelproportional mellan den materiella partikelns och de
med den samordnade »fasvågornas». Enär en masspartikels hastighet alltid är
mindre än ljusets, måste Broglie-vågorna fortplanta sig hastigare än ljuset.
Då de senare icke transportera någon energi, ligger häri ingen motsägelse mot
Einsteins ryktbara tes om ljushastighetens karaktär av övre gräns. Ett materiellt
strålknippe är aldrig fullt homogent; materievågorna ha nära, men ej exakt lika
våglängd. De ge därför, likt stämgafflar med nära samma tonhöjd, upphov till
svävningar, som i allmänhet fortskrida med långt mindre hastighet än själva
»fasvågorna». Det kan visas, att svävningarnas hastighet, den s. k.
grupphastigheten, är lika med de materiella partiklarnas; partiklarna anses i själva verket vafa
identiska med svävningarnas intensitetsmaxima (största amplitud). Elektronerna
äro energiknutar eller »vågpaket». Detsamma gäller ljuspartiklarna, de s. k.
fotonerna; men dessa ha i det närmaste samma hastighet som de egentliga
ljusvågorna, enär »dispersionen» av en homogen ljusstråle är ytterst obetydlig.
Strömtätheten eller antalet korpuskler per volymenhet är proportionell mot kvadraten
på vågornas amplitud, evad det gäller ljus- eller materievågor.

Förklaringen av ljusets och materiens duala natuf är rent formell. Ljuset
uppfattas på sätt och vis som ett gränsfall av materien, och motsatsen mellan dem
är hävd. Men motsatsen mellan korpuskler och vågor omfattar numer alla
naturfenomen och är minst lika gåtfull som förut. Innebörden av de Broglies »ondes
de phase» — ett lyckligt uttryck, därför att det är intetsägande — är ytterst oklar.
Är det dessa för direkta iakttagelser otillgängliga vågor eller korpusklerna
(våggrupperna) som utgöra det reella i vad som sker? Det är den svåra frågan, och
om den tvista för närvarande de lärde.

Kausal eller akausal naturbeskrivningf

Till den nya fysikens märkligaste resultat höra de av W. Heisenberg (1927)
funna s. k. osäkerhetsrelationerna, som kunna härledas ur Louis de
Broglies antagande om ljusets och materiens dubbelnatur och vågmekanikens av
Erwin Schrödinger formulerade grundvillkor. Det är principiellt omöjligt att
exakt bestämma en partikels läge vid en given tidpunkt eller orten och tiden för en
elementarprocess i mikrokosmos. Man kan endast beräkna sannolikheten
för att partikeln befinner sig inom ett godtyckligt litet område eller att processen
äger rum inom ett visst litet tidsintervall. Denna brist på noggrannhet beror ej
av ofullkomliga instrument, utan är grundad i sakens natur eller snarare i den
svävande definition av de materiella partiklarna som ligger i deras identifiering
med grupper av på varandra lagrade vågor med olika period och våglängd. Det
blir omöjligt att skarpt ange en partikels energi och impuls (eller hastighet), och
osäkerheten växer i samma mån som man söker bestämma dess läge i rum och
tid med ökad noggrannhet. Det är således exempelvis omöjligt att samtidigt
exakt mäta eller beräkna en partikels läge och hastighet! Noggrannheten i
bestämningen av ort eller tid är omvänt proportionell mot den, som ernås för energi
eller hastighet, och produkten av de två »osäkerheterna» är av samma
storleksordning som Plancks konstant (h).

Innebörden av denna^ principiella ovisshet är oklar och omstridd. Enligt Bohr

— 103 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free