Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1933. Av civilingenjör Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dieselelektriskt maskineri. Detta gällde särskilt bogserare, av vilka ett flertal
byggdes för England, U. S. A. och Belgien. Den största existerande
bogseraren av detta slag byggdes i Holland och försågs med två dieselmotorer om
vardera 1,600 hästkrafter. Vår nyaste isbrytare Ymer övertogs av svenska staten
i mars månad och var vid denna tidpunkt med sina sex dieselgeneratorer för
sammanlagt 9,000 hästkrafter världens största dieselelektriskt drivna fartyg.
Farten på nybyggda lastfartyg drevs i flera fall upp till 16 à 17 knop med
dieselmotordrift. Det gällde särskilt sådana, avsedda för frukttransporter. I
allt större utsträckning genomförda modellförsök i s. k. släptankar ledde till
betydande förbättringar av fartygsskroven. Det amerikanska rederiet Black
Diamond byggde om akterformen på ett av sina upplagda fartyg och insatte
ny propeller, varigenom en hastighetsökning av 20 % ernåddes med samma
maskineffekt. Den bekante engelske skeppsbyggaren Sir Joseph Isherwood
konstruerade en ny fartygstyp, där fartygsskrovet gav en god verkningsgrad
inom ett större hastighetsområde, vilket är av stor betydelse för lastfartyg, som
byggas för en viss högre fart, men som ofta behöva gå med lägre fart för att
spara bränsle. Flamms fartygsstabilisator konstruerades med ett vertikalt rör
av ganska grova dimensioner, anbragta i fartygsskrovets bägge sidor, där det
är som bredast. Dessa nå ned till fartygsbottnen, där de äro öppna, och
tillslutas upptill med lock, genom vilka luft kan inblåsas. Vid rullning avgivas
korta luftstötar i takt med slingerrörelsen hos fartyget och i det ögonblick, då
skeppssidan lutar mot vattnet. Därigenom accelereras vattnet i röret, och en
stabilisering ernås.
Den starka trafiken på vissa snabbjärnvägar inom millionstäderna
framtvingade på allt flera håll användningen av passagerarevagnar i två våningar.
I Paris nödvändiggjordes detta av att plattformarna på stationen S:t Lazare
överhuvudtaget ej kunde förlängas. Trafikkapaciteten ökas härigenom med 36 %.
Lätta järnvägsmotorvagnar eller skenomnibussar, om man så vill kalla dem,
användes i allt större utsträckning särskilt i U. S. A., Frankrike och Tyskland,
allt i avsikt att bekämpa busstrafiken. Svetsat rostfritt stål, aluminiumlegeringar
och gummi i en eller annan form på hjulkonstruktionen var dagens lösen för
dessa fordon. Strömlinje-formen tillämpades i allt större utsträckning, varigenom
luftmotståndet vid högre hastigheter kunde nedbringas ända till 70 % av det
tidigare uppnådda.
Svetsningstekniken gjorde allt flera nya erövringar i sin revolutionerande
frammarsch. Amerikanska marinen har byggt ett 300 t. hjälpfartyg uteslutande
medels användning av svetsning, varvid materialbesparingen blev 12 %. Vår
flottas nyaste depåfartyg, som nyligen levererats från Kockum, svetsades
ävenledes till stor del. Det största helsvetsade fartyget byggdes nog i Amerika, där
William Kenny fick ett deplacement av 1,660 t. Att ersätta den slamrande
rälsskarven på järnvägar med en svetsad skarv liksom vid spårvägen blev ett
alltmer trängande behov, och man sökte i allt större utsträckning med gas- eller
elektrisk svetsning skarva rälsen i allt större längder. Nya svetsmaskiner
framkommo och uppvisade alltmera häpnadsväckande prestationer upp till 10 svetsar
i sekunden. Nya lovande undersökningsmetoder framkommo för att på
elektromagnetisk väg fastställa fel på utförda svetsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
