- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tolfte årgången (händelserna 1934) /
242

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1934

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Sir McPherson Robertson, som uppställt det
stora pris, varom flygarna tävlade på sträckan
England—Melbourne.

torn, vilket dock tillfälligt avhjälptes i
Port Darwin, så att planet kunde lätta
därifrån. Men hela flygningen över den
australiska kontinenten måste sedan
genomföras på endast en motor. De båda
flygarna hetsades fram av tanken på, att
den holländska maskinen, »det flygande
hotellet», var tätt i hälarna. Redan i
Port Darwin hade ett märkligt rekord
slagits: vägen från England till
Australien hade förkortats till 2 dygn 4
timmar, 38 minuter. När flygarna nådde
målet, hälsades de på Melbournes
flygfält av över 30,000 människor, vilka vora
utom sig av hänförelse och hyllade
segrarna på det mest översvallande sätt»
Efter framkomsten berättade de, att
maskinen endast varit uppe i luften några
minuter efter starten från Port Darwin,
innan den ena motorn börjat krångla
igen. De funderade då på att återvända,
men tanken på holländarna, som vora
blott några timmar efter, drev dem
framåt, och under hela natten fortsatte de mot målet med endast en motor i gång.
I Charleville, där det sista obligatoriska uppehållet skulle göras, underrättades de
om, att holländarna redan voro i Port Darwin, och då fanns det ingen annan råd
än att taga risken och fortsätta även sista sträckan på den enda funktionsdugliga
motorn. Det lyckades. I Melbourne hörde de emellertid ingenting av det
öronbedövande jubel, som de hälsades med — båda flygarna hade blivit stendöva av de
tre dygnens oavbrutna motorbuller. Men sedan de fått tillfälle att sova ut ett dygn,,
voro de redo att fullt återställda hälsa sina svåraste konkurrenter holländarna
välkomna i Melbourne.

Därom, att de båda engelsmännens flygning var enastående, råder givetvis ingen
tvekan, men den mest beundransvärda prestationen var utan tvivel den, som
utfördes av de båda holländarna Parmentier och Moll. De flögo, som ovan antyddes,
en vanlig trafikmaskin och medförde tre passagerare samt 22,000 brev förutom
två mans extra besättning, alltså sammanlagt sju personer ombord. Då planet hade
en aktionsradie på »endast» 1,600 km., måste sammanlagt 14 mellanlandningar
företagas; ingen var dock längre än 40 minuter med undantag fÖr den sista i
Charleville. Några timmar från slutmålet råkade holländarna ut för ett allvarligt
missöde, som hotade att beröva dem den givna andraplaceringen. På grund av ett
våldsamt oväder, som avskar alla radioförbindelser, kommo de ur kursen och drevo
långt österut. Natten var kolsvart, och S. O. S.-signaler började sändas ut från
flygplanet, ombord på vilket man icke hade möjlighet att orientera sig. Så småningom
lyckades man emellertid återknyta radioförbindelsen, och flygplanet dirigerades
till Albany, 250 km. nordost om Melbourne, då det fanns en möjlighet att landa
på kapplöpningsbanan där. Hundratals bilister mobiliserades i en hast dit för att
med sina strålkastare vägleda flygarna, och samtidigt utsändes från stadens
elektricitetsverk morsetecken genom att det elektriska ljuset tändes och släcktes.
Parmentier förde vid tillfället maskinen och lyckades, efter att ha kretsat över fältet
ett par varv, göra en landning utan att skada flygplanet. Maskinen sjönk dock ner
i den djupa marken flera fot och stod hårt fast i gyttjan, så att starten blev
avsevärt fördröjd. Vid nödlandningen i Albany hade flygarna bränsle kvar endast för
ytterligare en halvtimmes flygning.

Även holländarna blevo föremål för starka ovationer i Melbourne, och efter
återkomsten till Holland hyllades Parmentier och Moll som nationalhjältar. Den
maskin, som de flögo med i den stora tävlingen, insattes senare på året i reguljär
trafik på linjen Holland—Indien, men förolyckades under ett oväder över Egypten.

242

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1934/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free