Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmskrönika i937>
Folkmängden i Stocldiolm växte under 1937 med ungefär 12,000 personer, och invånartaiet var
vid årets slut omkring 556,000. Är 1897 hade staden omkring 280,000 invånare, och en
fördubbling hade alltså skett på fyrtio år. ökningen under 1937 var av en storleksordning, som
hade överträffats blott ett par gånger tidigare. Tillväxten var nästan helt beroende av
invandringen från landsorten, som steg och föll med konjunkturerna. Dödligheten i staden hade under
en följd av år varit något större än nativiteten. Detta började 1927 och hade med ett avbrott
1932 varat till 1936, då det blev ett litet födelseöverskott. Även 1937 visade ett överskott av
födda, och det var nu något större.
Man beräknade, att 37 procent av befolkningen levde på industri och hantverk, 34 procent pä
handel och samfärdsel, 12 procent på allmän tjänst eller fria yrken och 7 procent på husligt
arbete. Återstående 10 procent utgjordes av åldringar etc. Då man taxerade 1936 års inkomster,
visade det sig, att det beskattningsbara beloppet var 1,23 milliarder mot 1,15 föregående år,
vilket innebar en ökning med närmare 7 procent. Den allmänna kommunalskatten utgjorde 6:35
per skattekrona, men härav fonderades 0:75 för att motverka skattehöjning vid en kommande
lågkonjunktur. Den kyrkliga utdebiteringen var olika i olika församlingar, men genomsnittet
utgjorde omkring 48 öre per skattekrona. Högkonjunkturen tycktes mot årets slut befinna sig
omkring kulminationspunkten, och arbetskraften var väl sysselsatt. Den kvarvarande arbetslös
heten omfattade personer, som av ålders- eller hälsoskäl eller på grund av bristande utbildning
etc. voro mindre användbara. Inom en del yrken var det tidvis omöjligt att uppbringa kvali
ficerade arbetare i tillräckligt antal, och lönerna höjdes inom en mångfald arbetsområden. Den
lönereglering, som staden genomförde för sina tjänstemän, beräknades vålla en kostnadsökning
på omkring millioner kronor för år räknat. Levnadskostnaderna voro emellertid på marsch
uppåt, och då tjänstemännen kompenserades härför genom rörliga lönetillägg, blev ökningen
av stadens lönekostnader betydligt större.
Vinjettbilden förskriver sig från det högtidliga ögonblick, då efter fem års dragkamp avtalet i
februari undertecknades mellan kronan och Stockholms stad om gestaltningen av
framtidsstaden på Mariebergs- och Konradsbergsområdena: fr. v. på bilden statsutskottets ordförande, hr
Andersson i Råstock, advokat Baner, landshövdinn Edén, hornarrådet Sandbern och
fastiahets-direktör Dahlberg, ^ i j
163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
