Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunkande obligationskurser gåvo uttryck åt en tilltagande oro beträffande
framtidsutsikterna.
Efter krigsutbrottet förändrades situationen i vissa hänseenden radikalt, speciellt
givetvis i de krigförande länderna. Prisen, i första hand vad beträffar råvaror,
stego kraftigt och ränteläget åtstramades ytterligare. Av de produktionsuppgifter,
som förelågo, kunde konstateras, att utvecklingen under hösten var oregelbunden.
Medan produktionen i Förenta staterna steg till rekordhöjd, syntes den i de
neutrala europeiska länderna ej ha undergått större förändringar. Utrikeshandeln
drabbades hårt av u-båtskriget, kontrollåtgärderna samt de våldsamt höjda
fraktsatserna.
Trots att krigsutbrottet omedelbart gjorde sig gällande på olika ekonomiska
områden, blev det dock snart uppenbart, att utgångsläget var ett annat än vid
utbrottet av världskriget 1914. Den ekonomiska försvarsberedskapen var denna
gång betydligt mer omfattande och målmedveten. Icke minst gällde detta
statsmaktens möjligheter av ingripande på prisbildningens område till förhindrande
av inflation och därav följande stora rubbningar i levnadskostnaderna. De
ansatser till krigshausse, som i flera länder gjorde sig gällande under de första
krigsveckorna, ebbade därför hastigt ut och efterföljdes av en vacklande tendens.
Man kan utläsa detta av fondbörsutvecklingen, vilken efter en stegring i
september blev oregelbunden och övervägande svag i de neutrala länderna. Beträffande
de europeiska, ej krigförande länderna, bidrogo till svagheten de för många av
dem synnerligen ovissa framtidsutsikterna i politiskt hänseende.
Prisnivån låg, som redan antytts, under den period av året, vilken föregick
krigsutbrottet, i de flesta länder något lägre än under motsvarande period 1938.
I jämförelse med läget i slutet av sistnämnda år voro dock förändringarna mycket
små. Av de i diagram I intagna länderna visade endast Japan och Frankrike en
höjning. Vad Frankrike beträffar var denna en följd av francdevalveringen våren
1938. I Förenta staterna gjorde sig tidvis en viss fruktan för kreditinflation
gällande, men några tecken på en sådan kunde ej upptäckas. I stället nådde
prisläget under sommaren 1939 ett bottenrekord för flera år. Prisutvecklingen var ej
enhetlig beträffande de olika varuslagen. Medan t. ex. spannmål, ull, cellulosa,
koks, järn och stål samt bly och zink, åtminstone i början av året, företedde ett
svagare prisläge än under motsvarande period 1938, kunde varor som bomull,
koppar och tenn samt kautschuk uppvisa prisförhöjning.
Stegringen i prisnivån efter krigsutbrottet, åtminstone till en början, blev i de
råvaruexporterande länderna relativt obetydlig, däremot som följd av de starkt
höjda transportkostnaderna (i förening med en större eller mindre försämring
av valutan) mer utpräglad i importländerna. I Förenta staterna steg sålunda det
officiella partiprisindextalet från juli till oktober med cirka 5 %, i Sverige
däremot med 14 %, i Danmark med 19 % och i Norge med 13 %. För enstaka
varuslag noterades dock betydande höjningar. Bland dylika varuslag kunna nämnas
vete, beträffande vilket det genomsnittliga lokopriset i New York under juli—okt.
steg med 24 %, elektrolytkoppar (New York) med en stegring av 23 %, zink
(New York) med 44 %, kautschuk (London) med 24 % o. s. v. För att hindra
en våldsam prishöjning infördes för många varor, speciellt i de krigförande
länderna, maximipriser.
Valutamarknaden kännetecknades under våren och sommaren av en tidvis
stark pressning på engelska pundet, ävensom en del kontinentala valutor,
framkallad av kapitalöverflyttningar till med hänsyn till krigsrisken säkrare länder.
Franska franc voro tidvis fasta till följd av återvändande flyktkapital.
Förhållandet mellan de ledande valutorna hölls emellertid någorlunda stabilt genom in-
128’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
