Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram II. Den industriella produktionens procentuella förändring 1939 i jämförelse med 1938.
(Beräkningarna byggda på produktionsindextai för jan.—juni till jan.—aug. de bägge åren.
Då indextalen ej äro konstruerade på samma sätt i de olika länderna, äro staplarna ej fullt
jämförbara.)
gripande i stödjande syfte där så påfordrades. England måste emellertid redan
i januari 1939 överföra 200 mill. guldpund från Bank of Englands guldkassa till
valutastabiliseringsfonden.
I och med krigsutbrottet inträdde våldsamma förskjutningar på
valutamarknaden. Genom pundets starka fall (i samband därmed överflyttades resten av Bank
of Englands guldkassa till valutastabiliseringsfonden) och de nordiska valutornas
anknytning till dollarn sprängdes det s. k. sterlingblocket, vilket hållit samman
sedan 1933. Även franska franc följde punden i fallet. Pundet och francen
stabiliserades emellertid rätt snabbt på en nivå cirka 13 % under den, som hållits
under sommaren.
Det mest synliga beviset på kapitalflykten från Europa utgjorde den
rekordartade guldströmmen till Förenta staterna. Under tidsperioden jan.—sept.
importerades netto till Förenta staterna det fantastiska beloppet av 2 884 mill. $ guld.
Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffra för hela 1938 var 1 974 mill $.
Höjdpunkten nåddes i april 1939 med 606 mill. $. Guldskeppningarna synas
delvis ha bestått av privattesaurerat guld, som överflyttades till Amerika på grund
av krigsfaran.
Kapitalmarknaden var liksom 1938 välförsedd med sparmedel, och de officiella
diskontosatserna undergingo under första halvåret endast få förändringar. I
Europa kunde emellertid den skärpta politiska spänningen och de stigande
statsutgifterna knappast undgå att på något sätt påverka kapitalmarknaden, och detta
skedde på fria marknaden, vars räntesatser tidvis visade betydlig åtstramning,
speciellt i samband med den tysk-tjeckiska krisen under våren. I och med
krigsutbrottet inträdde en allmän höjning av räntenivån i Europa, vilken tog sig
uttryck i diskontohöjningar i flera länder samt i fallande obligationskurser. Redan
1 oktober blev läget lugnare. Det engelska diskontot, som i augusti sattes upp från
2 till 4 %, sänktes sålunda åter till 2 %. Ehuru även på den fria marknaden en
viss avspänning gjorde sig gällande, stannade räntenivån dock där i ett
väsentligt högre läge än under tiden före kriget. I övrigt kan framhållas, att kriget i
129
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
