Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modernäringen 1939. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modernäringen 1939.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Den särställning inom landets näringsliv, som modernäringen intar på grund
av mångåriga statliga stödåtgärder, baserade på politisk samling kring
principen, att modernäringen ur såväl försvarsberedskapssynpunkt som av sociala
skäl måste skyddas mot sammanbrott, kunde icke förhindra, att även jordbruket
fick starka påkänningar av krigskrisen. De mest i ögonen fallande uttrycken
härför voro, att riksdagen år 1939 tvenne gånger lämnade direktiv för de
pris-reglerande åtgärderna.
Första gången skedde detta vid vårens lagtima riksdag i samband med den
sedvanliga jordbrukspropositionen. Denna hade till underlag ett av
jordbruksutredningen — d. v. s. den år 1938 tillsatta kommittén för omprövning av
jordbrukshjälpen i hela dess vidd — framlagt förslag till provisoriska jämkningar
i de gamla åtgärderna i avvaktan på att det nya stödprogrammet hann utarbetas.
De viktigaste nyheterna i propositionen voro, att margarinaccisen skulle höjas,
att partipriset på smör skulle få gå upp till 3 kr. med bibehållen mjölkavgift
av 2 öre samt att stödköpen av brödsäd icke längre skulle begränsas till endast
150 000 ton. Det mindre jordbruket skulle tillförsäkras ett särskilt stöd genom
restitution av mjölkavgiften för 450 kg. försåld mjölk per månad. Den för
finansiering av denna speciella småbrukarhjälp nödvändiga höjningen av priset på
smör och margarin medförde i sin tur förslag om, att 5 mill. kr. skulle användas
för att skaffa behövande familjer smör till nedsatt pris.
Regeringsförslagets goda syfte erkändes allmänt. Samtidigt uttalades dock i ett
flertal i riksdagen väckta motioner vissa farhågor för att de föreslagna
anordningarna icke skulle mäkta åstadkomma de i utsikt ställda prisförbättringarna.
Särskilt gälld’e detta om smörprisregleringen. Av särskilt intresse var även
ett i en högermotion framfört förslag att under vissa förhållanden vete och råg
skulle jämställas. När frågan om jordbrukshjälpen i slutet av maj förelåg till
avgörande i riksdagen, bifölls dock den av jordbruksministern framlagda
propositionen, till vilken det sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet anslutit sig,
sedan det gjort rent bord med alla de många ändringsmotionerna med endast
det lilla undantaget att ett särskilt anslag för norrländska jordbruket höjts med
ett par hundratusen kronor.
I och med krigsutbrottet blev emellertid jordbrukets ställning i ett slag
förändrad. Nu var det icke längre tal om fara för överproduktion eller om
avsättningssvårigheter. Den stora frågan blev i stället, huruvida vårt jordbruk var i
stånd att trygga landets livsmedelsförsörjning, och under de första
krigsveckorna kunde man även på livsmedelsmarknaden konstatera hamstring av olika
livsmedel. Denna begynnande panikstämning lade sig dock snart, sedan det
konstaterats att jordbrukets produktionsförmåga nu var en helt annan än vid
världskrigets utbrott. Årets skörd hade även visat sig vara i stort sett god, om ock något
ojämn. På Gotland blev exempelvis foderskörden så dålig, att man med fog
kunde tala om missväxt, med påföljd att regeringen i slutet av augusti måste
ingripa och ställa till hushållningssällskapets förfogande medel till inköp av intill
8 000 ton hårdvallshö samt oljekaksfoder.
Men totalresultatet var tillfredsställande, och med utgångspunkt från
höstkvartalets noteringar uppskattade statistiska centralbyrån värdet av årets skörd •—
med undantag av sockerbetor — till 1 169,4 mill. kr., vilket vid jämförelse med
150’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
