Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagarna 1939 - Urtima riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilläggsskatt på bensin, utgående med 4 öre pr liter; finansministerns förslag om en skatt av
3 öre för bensin på bensinkort och därutöver 10 öre för bensin på bensinhäften förkastades;
statlig nöjesskatt, utgående med 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre av biljettpriset.
De indirekta skatterna och skattehöjningarna beräknades avkasta 166 mill. kr. för helt år och
99 mill. kr. för det löpande budgetåret.
Ett försök att genomföra nedskrivningar på löpande budget resulterade i en besparing av 18
mill. kr. på driftbudgetens 1 340 mill. kr.
Till folkförsörjningens tryggande vidtogos ett stort antal speciella åtgärder. Sålunda godkändes
regeringens beslut att låta de vid lagtima riksdagen antagna beredskapslagarna träda i kraft.
Ett folkhushållningsdepartement inrättades provisoriskt. Under detta sortera närmast statens
livsmedelskommission, statens industrikommission, statens handelskomniission och statens
sjöfartsnämnd. På finansdepartementets huvudtitel anvisades medel för permanent prisövervakning och
på utrikesdepartementets anslag till statlig informationsverksamhet.
Beredskapslagarna kompletterades med en prisregleringslag, baserad på fastställande av
»normalpriser», lag om betalningsuppskov på högst sex månader för belopp över 1 000 kr. för av
staten rekvirerade varor, lag om uppgiftsskyldighet rörande kostnaderna för krigsleveranser, lag
om utfästelser vid utförsel och införsel av varor m. m. Lag mot spioneri antogs, liksom också
lag om anläggningar för radiotelegrafi och radiotelefoni samt lag om särskilda tvångsmedel,
sådana som husundersökning, kroppsvisitation, brevkontroll m. m. För inkallade värnpliktiga
stadgades om familjeunderstöd, varjämte särskilda lagar antogos om utmätning, indrivning av
utskylder samt krav för avbetalningsgods i fråga om inkallade; lag antogs även om förbud mot
att avskeda inkallade värnpliktiga. Slutligen antogs lag om allmän tjänsteplikt vid krig eller
krigsfara.
Med hänsyn till bensinbristen vidtogos särskilda åtgärder för att stimulera produktionen av
motorsprit, antingen genom prisgaranti eller genom statslån för nyanläggningar. Statsstöd
beviljades för inköp av generatorer för bilar, drivna med träkolsgas. Anslag beviljades för
oljelagring, dels i sprängda lagringsrum, dels i förrådsutrymmen ovan jord. Till prisreglering
för-kolhandeln genom importmonopol och statsgaranti för skälig affärsvinst beviljades 20 mill. kr.
För att stimulera vedproduktionen beslöts statsgaranti för inköp av eventuellt överblivna
vedlager till fastställt pris. Staten beslöt övertaga krigsriskerna vid import, och statlig
krigsriskförsäkring inrättades.
I fråga om jordbruket framlades ett omfattande förslag, enligt vilket den automatiska
prisregleringen genom mjölkavgifter, slaktdjursavgifter, margarinaccis m. m. skulle efter K. M:ts
beslut kunna ersättas av ett subventionssystem; för detta ändamål beviljades ett anslag på 30
mill. kr.
I syfte att lätta svårigheterna för lastbilstrafiken föreslog K. M:t, att straffbestämmelsen
föröverskridande av maximilasten skulle upphävas. Förslaget förföll genom olika beslut i
kamrarna och sedan ett sammanjämkningsförslag avslagits.
168’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
