Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin Dalén. Erie Gyllenstierna. Henning Wachtmeister. Pehr von Seth.
gången form först med Martin Koehs böcker från åren närmast före världskriget, främst
’Timmer-dalen’, hans rundmålning av arbetarrörelsens genombrott och de första organiserade
lönestriderna i Norrland. Han hade också öga för arbetarvärldens och föreningslivets idyll, som man
möter i de av omedveten komik fyllda protokollen från nykterhetslogen Vattendroppens
sammanträden, och för tragiken i den förbrytarnas och de sjuka själarnas underjord långt nedom alla
samhällsklasser, som han skildrat i en av vår litteraturs ohyggligaste och mest upprörande
böcker, ’Guds vackra värld’. Till hans produktion höra även de fint artistiska barndomsskildringarna
i ’Mauritz’. Hans verklighetskonst har i dokumentarisk tyngd och realistisk kraft knappast
överträffats inom den senare proletärdiktningen.» (Sten Selander.) Död den 22 juni.
Sigurd Schartau, f. 1878. Fil. dr 1905. Adjunkt vid Nyköpings h. allm. läroverk 1907, lektor i
Jönköping 1911, i Malmö sedan 1926. Stadsbibliotekarie i Jönköping 1916—26. Ansedd historisk
forskare, utgav jämte gradualavhandlingen om Sverige och Hannover under det stora nordiska
krigets sista skede en rad undersökningar om Sveriges inre tillstånd under Karl XII :s tid. »Med
sin omsorgsfulla källforskning, sitt kritiska omdöme och sin på samma gång försiktiga och säkra
metod har han, speciellt på den karolinska forskningens område, nått fram till många
betydelsefulla resultat.» Död den 23 juni.
Albin Dalén, f. 1866. Med. dr och docent i oftalmiatrik vid Karolinska institutet 1897, i Lund
1902, innehavare därstädes av den första svenska professuren i oftalmiatrik 1906, professor vid
Karolinska institutet 1910—31. Lämnade genom olika avhandlingar viktiga bidrag till kännedomen
om bindehinnans bakteriologi, om synbanornas anatomi (särskilt genom studier av
alkohol-tobaks-amblyopien), om ögonlinsens krökningsförhållanden, om den s. k. sympatiska chorioiditen
m. m. Gjorde studieresor i Europa och Amerika. Under många år medlem av medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd och oftalmologisk expert i försäkringsrådet, ledamot av Fysiografiska
sällskapet i Lund och av Finska läkarsällskapet. Död den 25 juni.
Erie Gyllenstierna, f. 1882. Jur. utr. kand. 1909. Amanuens i civildepartementet 1913—15,
sekreterare hos riksdagens justitieombudsman 1915—18, kansliråd i sjöförsvarsdepartementet 1917—18,
förste legationssekreterare i Helsingfors 1919, legationsråd i Paris 1921, byråchef 1
utrikesdepartementet 1922, legationsråd i London 1927—-30, envoyé i Moskva 1930, svensk minister i
Ankara och Aten 1938—39. Fideikommissarie till Krapperup. »Erie Gyllenstiernas nobla väsen
och representativa egenskaper gjorde honom sällsynt skickad för utrikestjänsten, där han med
sina politiska intressen och rika intellekt kom att förvärva sig en allmänt aktad ställning.»
Död den 26 juni.
Henning Wachtmeister, f. 1869. Underlöjtnant resp. löjtnant vid Livregementets dragoner 1891—
96, disponent för Strömsbergs bruk 1897—1920. Vice ordförande i Uppsala läns
hushållningssällskap 1911—22, vice landstingsordförande 1916—18, ordförande i skogsvårdsstyrelsen 1914—28.
överstekammarjunkare 1918, överstekammarherre 1937. Kommendator för Johanniterorden 1 Sverige,
sedan 1935 ordförande i riddarhusdirektionen. Ordförande i Uppsala läns folkhögskola och
lantmannaskola 1899—1923, i Uppsala—Gävle järnvägs a.-b. 1910—34, ledamot av första kammaren
1908—11 samt 1917—19, ledamot av kyrkomötena 1910, 1915 och 1918. Död den 29 juni.
Pehr von Seth, f. 1867. Fil. kand. 1888, jur. dr 1896. Assessor i Göta hovrätt 1904, byråchef för
lagärenden 1905, expeditionschef i jordbruksdepartementet 1906, justitieråd 1909. Ordförande i
styrelsen för veterinärhögskolan sedan 1912, dess förste hedersdoktor, ledamot av
Lantbruksakademien 1925, innehade medaljen Illis quorum av 12 :te storleken. Utövade ett omfattande juri-
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
