Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1941. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln - Årsskörden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktionen gick allt mer tillbaka. I Svenska handelsbankens indexserie över
byggnadskostnaderna, avseende material och arbetslöner för ett normalhus i Stockholm
(1935 = 100), hade index för tredje kvartalet 1941 stigit till 144,6 mot 136 vid samma
tid 1940. Bostadsproduktionen, uttryckt i beviljade byggnadstillstånd och
fullbordade hus, hade sjunkit till endast en bråkdel av 1939 års siffror.
Sveriges utrikes sjöfart, som praktiskt taget var begränsad till östersjöländerna,
höll sig i det närmaste på samma nivå som under 1940, trots att den då kunde
fortgå ända till den 9 april, innan Nordsjön spärrades. Av stor betydelse var det
medgivande, som lämnades av de krigförande länderna att tillåta fri lejd för 5
avgående och 5 ankommande fartyg i månaden. Härigenom beräknas varor för
omkring 200 mill. kr. ha tillförts vårt land. Det lastförande nettotonnaget i dess helhet
för ång- och motorfartyg omfattade från januari—oktober för ankomna fartyg
6 352 000 ton mot 6 963 000 ton för samma tid året förut, medan motsvarande siffror
för avgångna fartyg utgjorde 8 890 000 ton mot 8 582 000 ton. Det ej lastförande
fartygstonnaget för ankomna fartyg uppgick till 2 922 000 ton mot 3 102 000 ton för de
10 första månaderna 1940, medan ej lastförande tonnage för avgångna fartyg var
så pass lågt som 762 000 mot 1 786 000 samma tid året förut. Den stora skillnaden i
det ankomna och avgångna tonnaget för ej lastförande fartyg måste ses i samband
med att tonnaget för malmexport icke kan utnyttjas för återfrakter. Det svenska
tonnagets andel i utrikessjöfarten växlade rätt starkt under året. I januari utgjorde
den c:a 40 procent och nådde i april upp i 49 procent men sjönk därefter, så att
den i augusti endast uppgick till 33 procent. I oktober hade den åter stigit till
omkring 42 procent. Största delen av sjöfarten skedde således med utländskt tonnage,
och särskilt var de tyska fartygens andel stor, varierande mellan 19 och 37
procent. Fraktnivån visade under första halvåret en sjunkande tendens, men sedan
även Östersjön blivit krigsområde steg den hastigt under juli och augusti. I samma
mån som lugnet återställdes i och med att de ryska stridskrafterna trängdes
tillbaka, sjönko åter fraktsatserna, och i november stodo de t. o. m. lägre än i början
av året. Svenska handelsbankens fraktindex för östersjöfrakter (aug. 1939 = 100)
stod sålunda i december 1940 i 296 och hade i april sjunkit till 288. Efter en stegring
i juni till 290 följde under juli och augusti en häftig uppgång till 340. Därefter sjönk
den åter för varje månad och stod i november i 294.
Den svenska handelsflottan fick under 1941 ånyo vidkännas stora förluster i
fartyg och folk på grund av krigsåtgärder. Fram till den 15 december beräknas
dessa förluster ha uppgått till 28 fartyg om tillsammans 86 200 ton och omkring 80
personer. Från krigets början uppgick de krigsförlista fartygens antal till 109
stycken om 283 500 ton, varvid omkring 780 människor omkommit. Dessutom hade 25
fartyg om 65 030 bruttoton beslagtagits. 8 fiskefartyg om 375 bruttoton hade
likaledes gått förlorade genom krigsåtgärder. Till två tredjedelar hade det förlorade
tonnaget kunnat ersättas av nybyggnader, och t. o. m. november räknade den
svenska handelsflottan 2 135 fartyg om 1 482 400 bruttoton mot 2 212 om 1 543 000
bruttoton vid årets början. Uppgifter om upplagt tonnage stå ej till buds, men sådant
torde ha förekommit i mycket liten omfattning och endast gällt motordrivna
fartyg, som på grund av brist på drivmedel varit förhindrade att gå i trafik.
Årsskörden.
Trots den ovanligt kalla och snörika vintern hade höstsäden övervintrat tämligen
tillfredsställande. Månaderna april och maj medförde dock en betydande
försämring i utsikterna genom osedvanligt ringa nederbörd i förening med blåst och kyla.
Regnmängden under denna tid motsvarade endast 30 à 40 procent av den normala.
Under juni och juli var temperaturen flera grader över det normala, och den
nederbörd, som kom, fördelade sig mycket ojämnt, så att vissa landskap fortfarande
ledo av torka, medan andra fingo oerhörda mängder regn, ofta i samband med
’158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
