Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1941. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges utrikeshandel 1939—il.
Under hela året visade järnindustrien i Sverige god sysselsättning och
tillfredsställande ordertillgång. Såväl järn- som stålverkens kapacitet var i allmänhet fullt
utnyttjad, så långt tillgången på arbetskraft och råvaror det tillät. I början av året
vållade isspärren i södra Östersjön och Sunden stort avbräck för tillförseln av
utländskt handelsjärn, och importörernas lager minskades avsevärt. Ju längre det
led, dess svårare blev det alt anskaffa nödiga legeringsämnen och metaller,
och på grund av den stigande varuknappheten lades allt flera artiklar, berörande
järnverken, under beslag. Den starkt hämmade tillförseln av utländskt bränsle, kol
och koks, komplicerade svårigheterna, och därtill kom, att gengasdriften alltmer
konkurrerade med järnverken om marknadens träkoltillgångar. Vid årets slut
ställde sig utsikterna för en betryggande tillförsel av träkol ganska små. Trots alla
motigheter kunde dock produktionen hållas uppe i ungefär samma omfattning
som 1940. Industriförbundets produktionsindex för järn- och stålindustrien visade
nämligen ett genomsnitt för de 10 första månaderna av 129,9 mot 130,4 för samma
tid närmast föregående år. Efterfrågan på kvalitetsstål var hela året livlig, men
marknaden härför försämrades genom det tysk-ryska krigsutbrottet i juni, då den
viktiga ryska marknaden helt stängdes. Även den export, som genom spärren
kunnat ske till Amerika, begränsades starkt redan under sommaren vad U. S. A.
beträffar, och efter detta lands inträde i kriget syntes även skeppningarna på
Sydamerika komma att helt upphöra. Efterfrågan från grannländerna var livlig, och
leveranser skedde i den mån clearingförhållandena tilläto. På den inhemska
marknaden voro emellertid affärerna hela året goda, i stort sett. Vad som förlorades
genom byggnadsverksamhetens förlamning ersattes till stor del genom ökad
efterfrågan från verkstads- och varvsindustrien samt under sista delen av året från
statligt och kommunalt håll för kraftverks- och offentliga byggen. Med undantag
för en mindre sänkning av priserna på handelsjärn i maj var prisläget oförändrat
under hela året.
Ehuru inga uppgifter lämnats om malmexporterna, synas dessa ha fortgått
relativt gynnsamt, men bristen på tonnage torde i viss mån ha hämmat desamma.
Inom verkstadsindustrien var sysselsättningen mycket god, och produktionen
låg t. o. m. på en något högre nivå än närmast föregående år att döma av
Industriförbundets indextal för maskinindustrien (1935 = 100). Detta visade för tiden
januari—oktober ett genomsnitt av 148,7 mot 145,2 för de 10 första månaderna året
förut. Byggnadsindustriens läge försämrades ytterligare. Den i augusti 1940 tillsatta
sakkunnigkommittén för utredning av frågan om billigare bostadsbygge avgav i
början av året ett betänkande, i vilket en väsentlig reduktion (c:a 26 procent) av
byggnadskostnaderna utom materialkostnader förordades. I samband därmed
skulle en statlig räntesubvention i kombination med tertiärlån enligt nuvarande
regler lämnas. I huvudsaklig anslutning till detta betänkande begärde K. M:t
anslag på 130 mill. kr. för nästa budgetår, vilket beviljades av riksdagen. Den
byggnadsvolym, som ansågs erforderlig för de närmaste bostadsbehoven, angavs
samtidigt till 250 à 300 mill. kr. Byggnadskostnaderna fortsatte dock att stiga, och pro-
’157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
