Svenska Dagbladets Årsbok / Nittonde årgången (händelserna 1941) / 206 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmåret 1941. Av Martin Rogberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T. v. Tom Olsson och Erie Abrahamsson i »Göranssons pojke» samt Åke Ohberg och Sonja Wigert
i »Ung dam med tur», i mitten Elof Ahrle i »Fransson den förskräcklige», t. h. Edvin Adolphson
och Marguerite Viby i »Fröken Kyrkråtta».

Lämpligheten att för filmatisering ur Sigfrid Siwertz’ æuvre välja »Hem från
Babylon» kan diskuteras, och den version som signerats av Alf Sjöberg —
genombrottsmannen bland regissörerna från 1940 — lyckades ej konkret gestalta
romanens centrala tema av rotlöshet och hemlängtan av efter krigssnitt; likaså brast
kärlekshistorien mellan ingenjör Linus Treffenberg och Britta von Wendt i inre
dramatisk spänning. De bägge rollerna tolkades dock förträffligt av Arnold
Sjöstrand och Gerd Hagman. Ett önskestoff för suggestiv bilddikt erbjöd den yttre
inramningens växlingar mellan febrig parisrytm, revolutionsstämningar och
småstadens stagnerade idyll. Några av föregående boksäsongs populäraste figurer
återsågs i »Tänk, om jag gifter mig med prästen» som i Ivar Johanssons regi
förlorat originalets munviga humor och fräsande kvinnosakslynne men bevarat
åtskilligt av det patos Ester Lindin givit den ensamma, för sitt barn kämpande
lärarinnan Eva Örn. Man översåg lättare med handlingens psykologiska
inkonsekvens därför att allmogemiljön kring Vikarlunda skolhus tecknats med genuina
drag. Viveca Lindfors gav god illusion som Eva, Georg Rydeberg personifierade
den i romanen och på filmen lika föga trovärdiga kyrkoherde Hagson och i
andraplansroller sågs med odelat nöje Anna Lindahl, Gudrun Brost, Arnold Sjöstrand
och Nils Lundell.

Tre filmer bör framhållas som dokumentariska reportage av realistisk hållning,
ärliga i tonen ehuru schablonmässiga om de bedömas efter dramatiska krav:
»Kvinna ombord», skildrande svensk sjömansgärning under krig, »Striden går
vidare», en rapsodi från sjukhusens värld, samt »Första divisionen», en hyllning till
flygvapnets kamratanda och heroiska disciplin. Besläktad med dessa i kultiverad
stil och frihet från alltför lättköpt romantik var »Livet går vidare» efter Dagmar
Edqvists roman »Kamrathustru»; i regi av Anders Henrikson och med Aino
Taube och Edvin Adolphson i huvudrollerna fann den starka uttryck för
passionens språk. Om denna kvartett företrädde ambition och nyväckt känsla för
svenska traditioner sveks denna sistnämnda eftertryckligt i en nyinspelning av Selma
Lagerlöfs »Dunungen», pietetslöst vulgariserad av Weyler Hildebrands regi och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>