Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1943. Av professor Torsten Thunberg - Difterihotet och hur vi möta det - Gonnoréns återuppflammande. Kraftåtgärder krävas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bibehållande av sin värdefulla förmåga
att utlösa en bildning av motgift mot
dif-teritoxinet.
Det anatoxin som under året användes
hade i förhållande till det först använda
underkastats vissa reningsprocedurer
som medfört en minskning av
biverkningarna. Det användes för övrigt
adsor-berat vid någon aluminiumförening.
Härigenom förlänges tiden för uppsugningen
i organismen, vilket befunnits medföra
även en förlängning av den
immunise-ringseffekt som åstundas. Det injicerade
ympämnet deponeras så att säga i
organismen, vilket möjliggör en begränsning
av antalet injektioner, något som är av
stor praktisk betydelse vid
massymp-ningar.
Skyddsympningen med anatoxin
utföres vanligen, då det gäller barn i åldern
1—15 år, genom en enda insprutning av
ympämnet i en mängd av 1 kbcm. För
åldrarna över 15 år ges, på grund av
äldre personers större känslighet mot
medlet, till en början en insprutning av
blott 0,2 kbcm. Efter fyra veckor
företages en ny insprutning och denna gång
med 0,5 kbcm ympämne.
Genom nu angivna behandling vinnes vad man kan kalla ett grundläggande
skydd, visserligen på intet sätt absolut men i varje fall av stort värde. Det
behöver emellertid tid efter annan förstärkas genom förnyade ympningar.
Det förslag rörande ympning mot difteri, som utarbetades av medicinalstyrelsen
och under året godtogs av de svenska statsmakterna, innebar genomförande på
frivillig väg av difteriympning med hänsyn till barn i åldern 1—15 år. Vuxna
skulle komma med endast i den mån de tillhörde kategorier, som voro särskilt
utsatta för smittorisk, i främsta rummet personalen vid sjukhus och barnhem
samt lärarpersonal. Även personalen vid tullen och i persontrafik, i den mån den
genom sin tjänstgöring var särskilt utsatt för smittorisk, omfattades av den nya
lagen. Statsbidrag till ympningen skulle utgå endast till sådan del av riket, där
medicinalstyrelsen med hänsyn till difteriens utbredning och svårighetsgrad fann
ympning erforderlig. Skulle det bli fråga om samtidig ympning för riket i dess
helhet eller för större delen därav, skulle frågan underställas regeringens prövning.
Gonorréns återuppflammande. Kraftåtgärder krävas.
Lekmannen torde bli förvånad inför påståendet, att gonorrén är en av
mänsklighetens mest frekventa sjukdomar. Detta kanske överraskande påstående är
icke desto mindre sant. Det gäller för flertalet länder och det gäller för Sverige.
Framför allt är gonorré ett storstädernas plågoris, och i dessa städer är
gonorrén ofta den mest spridda sjukdomen (frånsett »förkylningssjukdomarna»).
Förhållandet mellan antalet fall av de vanliga anmälningspliktiga epidemiska
sjukdomarna och fall av gonorré ställdes i klar belysning genom ett påpekande av
professor Hellerström i Stockholm. Han framhöll, att t. ex. år 1943 i Stockholm
19)9
116
Difterifrekvensens kurva i Sverige från år
1906 till år 19U2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
