Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1945 - Förhållandet till Danmark och Norge efter krigets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finna, vida överträffades av en
allmän, till en början
översvallande tacksamhet för det
bistånd i nöden som Sverige
lämnat. Om denna
hjälpverksamhet, som i stor utsträckning
bedrivits hemligt och på illegal
väg, fick man inom kort höra
mycket berättas. Åtskilliga av
de svenska deltagarna kunde
icke hålla tand för lunga utan
offentliggjorde spontant sin
medverkan: tullmän hade
hjälpt till med smuggling,
poliser hade organiserat illegala
förbindelser o. s. v., allt med
de högsta myndigheternas
goda minne. På motsvarande sätt
kungjordes från militärt håll
åtskilliga av de svenska
försvarsanstalterna. Den 16 juni
klarlade statsministern
officiellt genom svar på en från
högerhåll framställd
interpella-tion arten och omfånget av den
svenska hjälpverksamheten till
Danmark och Norge.
Meddelandet upptager drygt nio
sidor i andra kammarens
protokoll, vilket ger en föreställning
om hjälpens omfattning.
Under sommarens lopp visade sig inom vissa kretsar av den danska
motståndsrörelsen en prononcerad ovilja mot svenska regeringens politik, vilken tog
formen av häftig kritik mot en ifrågasatt men ännu icke genomförd åtgärd,
nämligen att utrikesminister Günther vid sin avgång i samband med förestående
regeringsskifte skulle placeras som svensk minister i Köpenhamn. Uppenbarligen var
denna kritik delvis inspirerad från Sverige. Någon månad senare framkom, att
kung Christian hos kung Gustaf uttryckt en önskan att få behålla svenske
ministern i Köpenhamn, von Dardel; då Günther fått kännedom härom, hade han
frivilligt dragit sig tillbaka. Från svenskt håll reagerade bl. a. statsministern i ett
offentligt anförande mot dessa i det nordiska umgänget högst ovanliga metoder.
Från industri- och finanskretsar fick Günther mottaga en stor penninggåva som
«tt uttryck för tacksamheten över hans skickliga handhavande av
utrikesministerns ämbete.
Som ett annat missljud i den nordiska harmonien får man betrakta utnämningen
av professor Israel Holmgren, en av den svenska regeringspolitikens mest
oförtrutna och ovederhäftiga kritiker, till hedersdoktor vid Oslo universitet. Eljest
utvecklades förhållandet mellan de tre skandinaviska länderna i allmänhet så som
man kunde önska. Å ömse håll ville man återkomma till det nordiska
samarbetet, en »praktisk nordism» inriktad på bestämda konkreta uppgifter men utan alla
politiska biavsikter.
Avgående brittiske ministern i Stockholm sir Victor
Hållet (t. v.) med utrikesminister Christian Günther.
Bilden logs vid en mottagning som sir Victor gav den 12 maj
dels för att fira de allierades seger, dels för alt la avsked.
Sir Victor, som lämnade Sverige i slutet av juni, fick som
efterträdare ambassadrådet i Buenos Aires Cecil Bertrand
Jerram.
s
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
