- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugotredje årgången (händelserna 1945) /
235

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1945 - Gustav Cassel - Nils Edén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Professor Gösta Bagge skrev om Gustav
Cassel bl. a.:

I sin recension i Economic Journal av Gustav
Cassels stora verk Theoretische Sozialökonomie
karakteriserade Edgeworth arbetet som ett
»vetenskapligt poem». Hur egendomligt det än kan
tyckas att jämställa nationalekonomi och poesi, så
är karakteristiken ändock träffande.
Uppbyggandet av ett teoretiskt system av den resning,
klarhet och omfattning som det Cassclska kräver
onekligen egenskaper, vilka äro nära släkt med
det konstnärliga skapandet. Inte endast det
stilistiska mästerskapet utan även kraften hos den
vetenskapliga fantasi, vilken kännetecknar Cassels
ekonomiska system och hans författarskap över
huvud, gör ett sådant omdöme berättigat. Den som
i högskolans gamla våning vid Kungsgatan, när
seklet var ungt, i Cassels föreläsningar först
gjorde bekantskap med huvudtankegångarna i
lians kommande teoretiska system kan vittna om
tjusningen i att följa dess tillkomst. Det är också
otvivelaktigt, att den internationella berömdhet,
som Cassel i högre grad än någon annan svensk
nationalekonom åtnjutit, ytterst bottnar i den
systematiska enkelhet och klarhet, som hans
fantasi skänkte behandlingen av de ekonomiska
problemen. Man kan härvid inte undgå att låta
tanken gå till de stora svenska vetenskapliga
systematiker, vilka genom liknande egenskaper
skapat sig världsrykte, såsom Linné, Montelius,
Gerard De Geer, för att endast nämna några namn,
och undra om inte just detta slags begåvning är
något typiskt svenskt.

Dåvarande professor Gunnar Myrdal uttalade bl. a.:

Gustav Cassel var ett av våra stora svenska genier. Han hörde till en liten grupp av unga
vetenskapsmän mot förra seklets slut, som medvetet revolterade mot den instängda, småsvenska andan
i landet den tiden. Från början var lians strävan att göra en insats på internationell nivå och av
betydelse för hela världen. Han var den store matematikern och intelligensaristokraten
Mittag-Lefflers lärjunge och tog i arv dennes stolta levnadsregel: Gör aldrig något som någon annan kan
göra. I sin vetenskapliga gärning och genom sina insatser i den internationella ekonomiska
politiken under mellankrigstiden har han varit en ära för nationen och givit glans åt den högskola, till
vars allra största lärare han hört.

Gustav Cassel var personligen inte bara en av de modigaste och självständigaste människor jag
känt utan också en av de i djupare mening generösaste. Under mer än tjugo års nära förtrogenhet
har jag aldrig hört Cassel säga en personlig elakhet om någon människa. I grunden var han en
konstnärsnatur, fantasifull, storvulen men ändå med en underlig instinkt för det praktiska och
konkreta.

Mänga utländska framstående nationalekonomer uttalade sig om Cassels
gärning. Den världsberömde lörd J. M. Key nes fällde bl. a. följande omdöme:

Cassel var kanske den siste av de stora nationalekonomerna av den äldre generationen. Alla
studerade vi hans arbeten. Vi så att säga växte upp med dem. Hans integritet, handlingskraft och
karaktär respekterades av nationalekonomer överallt i världen.

Nils Edén.

Förre landshövdingen Nils Edén avled den 16 juni i sviter efter brännskador,
som han ådrog sig vid en brand i bostaden i november 1944. Han var född i
Piteå 1871. I Svenska Dagbladet skrev professor Nils Ahnlund bl. a. följande om
den bortgångne:

Edén började ocli kom mot förmodan att sluta som vetenskapsman. En svit av alltjämt högt
skattade undersökningar rörande den svenska centralregeringens organisation under det viktiga
skedet 1521—1634 gjorde honom till Harald Hjärnes docent och snart nog, vid endast 32 års ålder,
1903 till e. o. professor i historia vid Uppsala universitet. Som akademisk undervisare tillhörde

Gustav Cassel.

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1945/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free