Publikbild från kung Gustafs begravning. skild värme. I det som han fick verka för landets och folkets bästa, för den sanna mänsklighetens sak i denna sargade värld, skulle vi se ett bevis på Guds barmhärtighet. Jag tror, att konung Gustaf så skulle velat se sin gärning ihågkommen. Konung Gustaf V skulle icke varit den han var, icke kunnat göra vad han gjort, om icke Guds barmhärtighet, hans skapande godhet varit verksam i hans eget hjärta. Om vad som där skedde kunna människor icke döma. Men han hade mottagit ett heligt arv, som icke blev ofruktbart. Det gjorde honom till en ödmjuk människa, som stilla böjde sig under hårda slag och tackade för vederfaren nåd. Blott den, som fruktar Gud, ser hans barmhärtighet i skeendets villsamma vävnad. Han blir också själv tagen i den gudomliga barmhärtighetens tjänst. För att så skedde med vår framlidne konung, vår fader och vän, tacka vi barmhärtighetens Fader och all trösts Gud. I den eviga barmhärtighetens händer befalla vi hans själ. Amen. Sedan statsminister Erlander lyft den bernadotteska begravningskronan från kistan lät ärkebiskopen de tre skovlarna mull falla på kistan. Fanorna fälldes och när den sista skoveln fallit, hörjade de 42 salutskotten från Skeppsholmen dåna. Salut gavs samtidigt från de svenska, brittiska och amerikanska krigsfartygen på Strömmen samt från Bodens fästning, örlogsstationen i Göteborg, Vaxholms och Karlskronas kustartilleri samt från salutpliktiga fartyg. Jordfästningsakten slöt med altartjänst och psalmsång. Slutligen fördes kistan till det bernadotteska gravkoret, dit också de närmaste begav sig. Ärkebiskopen lyste frid över vilorummet och den vackra begravningsceremonien var till ända. De närmaste veckorna bereddes allmänheten tillfälle att defilera förbi kung Gustafs kista i gravkoret. Det beräknades att omkring 60 000 personer passerat förbi kistan. Den 28 november flyttades kistan med konungens stoft från katafalken till sarkofagen, varefter stenhällen tillslöts. Närvarande härvid var kung Gustaf Adolf och prins Wilhelm samt några hovdignitärer. Efter begravningen gav kung Gustaf Adolf lunch på Slottet för omkring 500 25