De fredsorganisatoriska åtgärderna beträffande armén hade upptagits efter initiativ av arméledningen och syftade till att skapa större utbildningsenheter och minska fredskostnaderna. Krigsorganisationens kvalitet, styrka och mobiliseringskunskap skulle emellertid icke bli lidande och den aktiva befälskadern skulle vidmakthållas. Nothinkommittén framhöll att både modern materiel, god utbildning och kvalificerat befäl fordras för att försvaret skall kunna fylla sin för land ocli folk viktiga uppgift. Flera andra utredningar var aktuella under året. 1948 års värnpliktsutrednings förslag slutbehandlades vid vårriksdagen. Frågan om förlängd gruppchefsutbildning återgick i utredningskvarnen, men uttagning av värnpliktigt befäl redan vid inskrivningen i syfte att motverka den s. k. maskningen bifölls, liksom repetitionsövningar krigsförbandsvis i stället för åldersklassvis. Sådana övningar kom också i gång under hösten — om ock i reducerad omfattning — och visade sig som väntat synnerligen nödvändiga och nyttiga. Ett omfattande förslag till personalvårdens organisation inom försvaret väckte livlig debatt, där dock kritiken enhälligt framhöll denna verksamhets utomordentliga betydelse, särskilt i krig. 1946 års förvaltningsutredning föreslog en genomgripande omorganisation av de militära förvaltningarna. Bl. a. borde krigsmaterielverket reduceras till ett industriplanerande organ och en för försvaret gemensam intendenturförvaltning ordnas. 1948 års frivilligutredning blev också färdig, men befälsutredningen lät vänta på sig. Överbefälhavaren föreslog K. M:t att en försvarshögskola för högre försvarsstudier borde inrättas, avsedd även för civil personal med betydelsefulla poster i samhället under krig. Utbildningsarbetet inom armén präglades liksom föregående år av en strävön att ytterligare rationalisera utbildningsmetoderna i syfte att minska nackdelarna av den korta utbildningstiden. Efter förslag av arméchefen beslöt K. M:t att en försökskurs för fallskärmsjägare skulle anordnas under 1951. Krigsorganisationens och stridsteknikens anpassning efter krigserfarenheterna fortsatte. Den nva brigadorganisationen genomfördes i sin helhet under året. Marinen Vad marinen beträffar pågick bl. a. byggandet av de s. k. modifierade landskapsjagarna Småland och Halland. Riksdagen biföll anskaffande av fyra mindre minsvepare av ny typ men avslog marinförvaltningens framställning att bygga fyra ubåtsjaktfartyg och anskaffa viss materiel för ytterligare två landskapsjagare. Kustflottan med kryssaren Tre Kronor som flaggskepp gjorde uppmärksammade besök i Thorshavn på Färöarna i samband med överlämnandet av riksdagens bokgåva till lagtinget samt i Köpenhamn. Luftvärnskryssaren Gotland gjorde som kadettfartvg en långresa till atlanthamnar. Flygvapnet Inom flygvapnet fortsatte övergången från propellerflygplan till reaktions-drivna jaktplan. Det nya reajaktplanet J29 eller "flygande tunnan" gjorde sin officiella debut. Den av 1948 och 1949 års riksdagar beslutade utökningen av 6. jaktflottiljen med 50 procent pågick. 1950 års riksdag avslog emellertid flygvapenchefens framställning att även återstående fyra jaktflottiljer omgående skall utökas i överensstämmelse med 1948 års principbeslut. Flygkadettskolan i Uppsala gjorde en lyckad flygning till Italien. Försvarsförvaltningarnas äskanden för budgetåret 1951/52 slutade på 1 096 milj. kr., vilket utgjorde en ökning med 254 milj. kr. i förhållande till den av riksdagen fastställda riksstaten för föregående budgetår. 121