Sveriges avgående ärkebiskop Erling Eidem fyllde 70 år söndagen den 23 april och hyllades därvid varmt av kyrkofolk i hela Norden. Bland de uppvaktande var landshövding Hilding Kjellman, som framförde Uppsala läns hyllning och överlämnade en replik av det nya silverkorset på högaltaret i Uppsala domkyrka. Bilden visar ärkebiskopen med den späde dottersonen Erling i famnen, ärkebiskopinnan och dotterdottern Margareta. Vid en uppvaktning i ärkebiskopsgården den 25 april överlämnade ärkestiftets prästerskap till ärkebiskop Eidem ett emerituskors, en replik av ärkebiskopskorset. docenterna Borgenstierna och Karlström, icke bereddes plats på förslaget, och instämde med Vestmanlands Läns Tidning, som påpekade, att dessa båda för något årtionde sedan varit självskrivna till första och andra rummen, och menade att teologiska fakulteten borde samla sig till en protestresolution. Den 27 september avled domprosten Sven Svenæus i Karlstad. Han hade under åren 1927—38 varit domprost i Linköping. Efterträdare blev ej heller där utsedd. Till direktor för Diakonistyrelsen efter Erie Nilsson, som efter en gagnerik verksamhet återgick till Linköpingsstiftet, denna gång som kyrkoherde i Ätvid, kallades fr. o. m. 1 juli kontraktsprosten W. Schröder, en profetgestalt och en eldsjäl med få motstycken i vår kyrka. När domprosten Anderberg vid samma tid lämnade fältprostämbetet utnämndes till hans efterträdare chefspastorn docenten H. Ljungberg. Denne tillträdde också under året den efter domprosten Bolander lediga kyrkoherdetjänsten i Engelbrekt. Till kyrkoherde i S:t Matteus valdes teol. dr T. Irstam. S:ta Clara och S:t Jacobs församlingar sattes på vakans, sedan K. M:t "förklarat sig vilja framdeles taga i övervägande frågan om den kyrkliga indelningen", och till kyrkoherdar förordnades från 1 september teol. dr. T. Wanngård och teol. lic. E. Palmer. De på kyrkolivet ingripande lagstiftningsåtgärderna var under perioden många och betydelsefulla. Den 28 maj 1949 hade ett förslag till dissenterlag framlagts av sakkunniga (se Sv. D. Å. XXVII sid. 71). Frågan om dissenters skatt krävde emel- 123