Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Försörjningsläget - Industrien - Investeringsverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i detta fall utgjorde de otillräckliga lagringsutrymmena ett besvärande hinder
för ytterligare ökad import av olja. Produktionen av elkraft fick självfallet ännu
större aktualitet mot bakgrunden av de efter hand försvårade importmöjligheterna
av fossilt bränsle och det i stort sett labila läget även på oljemarknaden.
Utbyggnaden av landets vattenkraft fortsatte på det hela taget programenligt under 1950,
antalet kilowattimmar från vattenkraftverken ökades sålunda från 15 000 milj.
kWh till nära 18 000 milj. kWh i runda tal eller med ca 16 procent.
Magasins-fyllnaden av landets vattentillgångar var god vid 1950 års slut — ca 90 procent —
till följd av de rikliga höstregnen.
Industrien
Industriproduktionen fortsatte att stiga även under 1950, främst som en direkt
följd av de föregående årens betydande fullbordade investeringar. Man torde kunna
räkna med att investeringsvolymen under 1950 låg minst 50 procent högre än
1938/49. Produktionsstegringen uppskattades för 1950 till 4—5 procent, eller ca
500 milj. kr., trots en tämligen blygsam ökning av antalet arbetare under senare
år. Det kan i detta sammanhang nämnas, att antalet sysselsatta industriarbetare
under 1948 var drygt 22 procent större än under 1929.
Utvecklingen av produktionsvolymen inom industrien under perioden januari—■
oktober 1949 och för samma tid 1950 samt för oktober 1949 och 1950 framgår av
följande sammanställning av Industriförbundets indexberäkningar:
1935 = 100. Januari—Oktober Oktober
1949 1950 Ändr. 1949 1950 Ändr.
i % i %
Hela industrien ................ 189 196 + 3,7 195 212 + 8,7
Kapitalvaruindustri ............ 203 210 + 3,4 210 219 + 4,3
Konsumtionsvaruindustri ........ 167 171 + 2,4 171 190 + 11,1
Malmbrytning och metallindustri . 213 219 + 2,8 224 234 + 4,5
därav järnmalmsgruvor ...... 170 171 + 0,6 172 201 + 16,9
järn- och metallverk .......... 126 130 + 3,2 132 139 + 5,3
Träindustri .................... 163 179 + 9,7 147 154 + 4,8
därav sågverk ................ 96 117 + 21,9 72 78 + 8,3
Massa och papper .............. 118 128 + 8,5 123 139 + 13,0
Livsmedelsindustri.............. 172 180 + 4,7 179 206 + 15,1
Textil- och sömnadsindustri 174 171 — 1,8 177 187 + 5,6
Läder- och skoindustri.......... 132 128 — 3,1 138 149 + 8,0
Sysselsättn. i verkstadsindustrien . 182 183 + 0,5 190 193 + 1,6
Produktionen inom kapitalvaruindustrien ökade mer än inom
konsumtionsvaru-industrien under de tio första månaderna 1950 jämfört med samma tid 1949.
Vidare kunde produktionsökningar konstateras för malmbrytning och metallindustri,
träindustri, massa- och pappersindustri samt livsmedelsindustri, medan
sysselsättningen inom grupperna textil- och sömnadsindustri samt läder- och skoindustri
blev lägre än för motsvarande tid 1949. Mot slutet av 1950 framträdde — som
framgår av oktobersiffrorna -—■ en betydande produktionsåterhämtning för textil- och
läderindustrien, dock inte tillräcklig för att kunna hämta in
produktionsminskningen under första hälften av 1950. Omslaget sammanhängde här som i andra fall
med de helt ändrade konjunkturförutsättningarna under senare hälften av året.
Investeringsverksamheten
Inom det privata näringslivet — inte minst industrien — hade intresset för
nya byggnadsprojekt svalnat något under 1948 och början av 1949, men redan
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
