Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Statsfinanserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den för 1950 års vårriksdag presenterade riksstaten för budgetåret 1950/51
visade sålunda ett överskott på driftsbudgeten om 470 (föregående år 680) milj.
kr. Inkomsterna beräknades sålunda bli 5 138 och utgifterna 4 667 milj. kr.
I de beräkningar, som lades fram vid slutet av vårriksdagen, hade inkomsterna
för det löpande budgetåret emellertid måst reduceras med 140 miljoner till knappt
5 000 miljoner, samtidigt som utgifterna stigit med 170 miljoner till 4 839 milj. kr.
Budgetöverskottet beräknades därmed sjunka till 160 milj. kr. Om man lade till
förbrukningen av reservationsmedel skulle budgetöverskottet däremot bara bli
knappt 60 milj. kr. Större delen av inkomstminskningen — 130 milj. kr. —
berodde på riksdagsbeslutet att avveckla den extra bensinskatten med utgången av
1950. Utgiftsökningen orsakades bl. a. av vårriksdagens anslag på ca 100 milj. kr.
för importsubventioner jämte 60 milj. kr. högre kostnader för
jordbruksregleringen.
Men det skulle bli ännu värre med kostnadsökningarna i Koreakrisens
slagskugga. Regeringens förslag till höstriksdagen om en skyndsam förstärkning av
den militära och ekonomiska
försvarsberedskapen
väntades sålunda medföra en
kännbar merbelastning.
Försvarsutgifterna beräknades
stiga med 180 milj. kr., och
därmed skulle det
nyssnämnda budgetöverskottet på 160
milj. kr. i stället vändas till
ett underskott på 20 milj. kr.
Om man till detta belopp
lade den beräknade
förbrukningen av
reservationsanslagen, skulle
budgetunderskottet stiga till 190 milj. kr. —
helt bortsett från de
utgiftsökningar som var att vänta
för höjda löner till
statstjänstemännen.
I detta läge hade
finansministern inte något annat val
än att föreslå skattehöjningar
på sprit- och läskedrycker
samt choklad från den 1
december 1950, vidare på tobak
från januari 1951 och höjda
järnvägs-, post-, telefon- och
telegraftaxor under loppet av
1951. De sistnämnda
höjningarna skulle bli nödvändiga
för att finansiera de väntade
lönehöjningarna för de
anställda inom de
affärsdrivande verken. Samtliga dessa
höjningar av den indirekta
beskattningen väntades i
förening med väsentligt ökade
inkomster från den direkta
Canadensiska skogsvårdsmän studerade i slutet av
augusti skogsvård i vårt land, bl. a. i Laxå. På bilden visar
fröken Ingeborg Johansson stolt sitt kök i
skogsarbetarbostaden för E. T. Kenney, minister för jordbruk och
skogsbruk i British Columbia.
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
