- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugoåttonde årgången (händelserna 1950) /
298

(1924-1953)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1950

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ludvig Slavenow, f. 1864. Historiker, professor i historia vid Göteborgs högskola 1895—1914, vid Uppsala universitet 1914—29. Rektor vid både högskolan och universitetet. "Tidigt var S. den färdige, mogne historikern. Vad som skulle utmärka honom, mer än de allra flesta, var den lyckliga föreningen av grundlig forskarförmåga på valda specialområden och blicken över det förflutnas sammanhang, driften till syntes, tydning och förklaring. Med åren kom otvivelaktigt detta behov av överblick och samlande linjer mer och mer att prägla hans umgänge med sin vetenskap, utan att han därför förlorade intresset för den fortsatta detaljforskningens nya problem. S. historiska produktion är mycket stor och även, när man överblickar den, onekligen mångsidig. Främst minns man honom som historieskrivaren. Visserligen kom han aldrig att samla sig till ett genomfört större historieverk; den en gång påtänkta fortsättningen på Odhners ofullbordade monografi över Gustav III :s regering stannade vid en rad förstudier. Men Stavenows insats i utforskningen av såväl den svenska frihetstiden som den gustavianska tidens historia är mycket betydande och delvis av djupgående art. Ett utmärkande drag hos S. både som författare och lärare var den harmoniska jämvikten mellan intresset för den politiska historiens bestämmande faktorer och aktgivandet på den allmänna kulturutvecklingens strömdrag. Han såg ganska realistiskt på historiens företeelser och har utan tvivel i flera stycken frigjort vår uppfattning från förut rådande tidsbundna bedömningsnormer." (Professor Nils Ahnlund.) Död den 28 oktober. Heimer Slén, f. 1879. Bankman, verkställande direktör i Svenska handelsbanken 1923—44. 1933—44 var han ordförande i Svenska bankföreningen. "Det var blott naturligt, att han redan i mycket unga år stod som ledare för en av landets banker och att han i en för Svenska handelsbanken ytterst kritisk situation ansågs vara den lämplige ledaren för detta stora institut." (Bankdirektör Ernfrid Browaldh.) Död den 26 augusti. Emile Stiebel, f. 1876. Operasångare. Efter affärsanställning hos Joseph Leja debuterade han som skådespelare vid Svenska teatern och gjorde sin operadebut 1902. K. teatern tillhörde han sedan till 1940. S. hade en präktig basbaryton och var en utmärkt skådespelare, som vann rättvis popularitet genom sin frodiga humor och fantasifulla gestaltningsförmåga. Död den 15 juli. Thure Swedberg, f. 1879. Redaktör, medarbetare i Svenska Dagbladet. Han inträdde i tidningens redaktion 1909 och kvarstod där till uppnådd pensionsålder 1942. S. var en särpräglad personlighet med mångskiftande intressen. I Sv. D. var det huvudsakligast tre områden han ägnade sig åt: kommunikationerna, jordbruket och arbetsmarknaden, och inom alla dessa grenar förvärvade han rik erfarenhet och stora insikter. I Sv. D :s årsbok medarbetade han från de allra första årgångarna med årsöversikter på arbetsmarknadens områden och senare även med jordbruksöversikter. Död den 21 oktober. Erie Sverne, f. 1890. Generaldirektör och chef för Kammarkollegiet sedan 1944. S. inträdde i Kammarkollegiet 1921 och blev 1936 t. f. expeditionschef i försvarsdepartementet. 1940—43 var han t. f. landshövding i Malmöhus län. Död den 14 juni. Hakon Sylvan, f. 1883. Generaldirektör och chef för lantbruksstyrelsen 1938—48. Ända tills han tillträdde posten som lantbruksstyrelsens chef förvaltade han eget jordbruk i Skåne. Som aktiv jordbrukare vann han sina yrkesbröders stora förtroende och mottog en mängd uppdrag, såväl lokala som inom riksorganisationerna. En särskilt betydelsefull insats gjorde han som sekreterare och ombudsman i Skånes -— sedermera Sveriges — betodlares centralförening. Död den 16 oktober. Fritz Thorén, f. 1899. Författare. Efter akademiska studier, krönta med en doktorsgrad, var T. lektor vid Solbacka läroverk och Umeå folkskolseminarium men lämnade 1944 lärarbanan för att helt ägna sig åt det skönlitterära författarskap, som han inlett 1936. "Han skrev nästan alltid om de kluvna, om dem som hade förvägrats det naivas och spontanas gåva. Särskilt var det ett 298 Axel Sjöberg (Se föreg, sida.) Axel von Sneidern (Se föreg, sida.) Ludvig Stavenow Helmer Stèn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 25 21:54:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1950/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free