Kineserna var hällre rustade för vinterkrig än sina motståndare, men när temperaturen i december sjönk under 30 grader frös även dessa vadderade kinesiska soldater, som togs till fånga under striderna framför FN-truppernas brohuvud vid Ilamhung pä Nordkoreas östkust. i större förband än en liten division och sammanlagt inte överstiga en femtedel av hela Atlantarméns styrka. Beslut härom stadfästes på konferensen i Bryssel den 19 dec., varvid även överkommissarierna i Bonn instruerades att uppta förhandlingar med västtyska regeringen. Ryssarnas motdrag Dittills liade det tagits för givet att tyskarna själva inte skulle ha något emot att åter dra på sig vapenrocken, men i själva verket var meningarna i Västtyskland mycket delade. Adenauer hade visserligen redan i mitten av augusti yrkat på alt Västtyskland skulle få hålla en försvarsmakt fullt jämbördig med den som kommunisterna skapat i Östtyskland, men bland folket rådde åtskillig förvirring. Under de fem år som gått sedan Hitlers fall hade segrarmakterna gjort allt för att utplåna den tyska militära andan, och nu fick tyskarna veta att de åter borde bli soldater. Den socialdemokratiske ledaren Schumacher uppställde som absolut villkor att Tyskland tillerkändes full jämlikhet, inklusive bestämmanderätten över sin krigsmakt, medan Adenauer krävde att ockupationstrupperna skulle förvandlas till skyddstrupper och under övergångstiden avsevärt förstärkas Särskilt oroade man sig för att en tysk upprustning skulle ge anledning till en rysk inmarsch. Dessa farhågor stärktes av ryssarnas sätt att reagera. I noter till västmakterna den 20 okt. förnekade Sovjet att den östtyska folkpolisen skulle vara någon militär organisation och tillade hotfullt att det inte kunde tolerera ett återupp- 357