Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland. Av redaktör Fredrik Valros - Den första lönehöjningen - Skärpta motsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
procent. Åtgärden ansågs vara så allvarlig att riksdagen avbröt sin vinterferie
för alt fem dagar senare samlas i Helsingfors i syfte att debattera lönefrågan. Även
om regeringens åtgärd i offentligheten utsattes för en häftig kritik, fann
riksdagen omsider att lönehöjningen kunde accepteras. Dess försvarare hävdade, att
den icke skulle få några kännbara och än mindre vådliga följder för den
ekonomiska stabilisering, vilken uppställts såsom ett mål, eftersträvat av alla. Längre
fram, då motsättningarna mellan socialdemokraterna och bondeförbundet blivit
häftigare, blev ministären Fagerholm sannerligen erinrad om vad lönebeslutet
i början av januari hade inneburit och vilka betydelsefulla spärrar mot
inflationen det hade avlägsnat.
Skärpta motsättningar
Ministären Kekkonen hade icke heller suttit många veckor förrän den fann
det påkallat att uppmärksamgöra nationen på huru illa dess föregångare hade
ryktat sitt värv, enkannerligen på det ekonomiska området. I samband med
framläggandet av en tilläggsbudget sades det antingen av regeringens medlemmar eller
av dess anhängare i riksdagen och pressen, att statsfinansernas underlag var
högeligen försvagat och det talades t. o. m. om att den avgående regeringen lämnat
efter sig ett "konkursbo". Denna argumentering tillbakavisades dock energiskt och
temperamentsfull! av socialdemokraterna, som anklagade motparten för
avsiktligt svartmåleri, omåttliga överdrifter och folkpsykologiskt skadliga försök att
genom chockverkan stämma opinionen till sin fördel. I slutet av mars hade läget
utvecklats därhän, att de
förhandlingar om lönerna, som
inletts mellan arbetsgivarna
och den fackliga
landsorganisationen, befanns vara
resultatlösa. Då regeringen i början
av april, med åberopande av
statens finansiella nödläge,
höjde priserna på en mängd
varor (bl. a. tobak, socker och
kaffe) märkte man att läget i
ett allt snabbare tempo fick en
krisartad karaktär.
Tjänstemännen formulerade
ultima-tumbetonade krav på
lönehöjningar, och lokförarna gick ut
i strejk. Ett par dagar
senare skymtade generalstrejken
som ett bistert hot i
perspektivet. Den sammanstötningen
undveks emellertid genom en
medling, vid vilken K.-A.
Fagerholm -— denne hade den 23
mars valts till talman i
riksdagen — fungerade som
ordförande. Uppgörelsen mellan
de båda
arbetsmarknadsparternas delegerade träffades
natten till den 8 maj och
innebar en förhöjning av lönerna
Bland alla dem som uppvaktade president Paasikivi på
hans 80-àrsdag var även denna flicka. 1 mitten fru
Paasikivi och till höger kanslichefen Bruno Kivikoski.
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
