Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finland. Av redaktör Fredrik Valros
- Indexkamp och ”breddnings”-krav
- Bättre utrikeshandel än man väntat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frän lokmannastrejken i september. Inkallelseordern läses npp av en kapten.
precisera för att bilda en funktionsduglig allians. Någon blixtfart utmärktes dessa
förhandlingar sannerligen inte av, och då statsminister Kekkonen den 28
december anträdde en två veckor lång semesterfärd till Italien var problemet om
basbreddningen till synes lika långt från sin lösning som halvannan månad tidigare.
Bättre utrikeshandel än man väntat
Av vad som liär antytts framgår, att lönerörelserna, inflationen och
stabiliseringsbekymren utgjorde den kärna kring vilken inrikespolitiken i Finland
kretsade under året. En annan central punkt var den intensiva kampen mellan
kommunisterna och socialdemokraterna i de fackliga organisationerna. Såväl
den officiella statistiken som de av olika organisationer offentliggjorda siffrorna
innehöll ganska nedslående uppgifter om hur penningvärdet hade dalat och vilken
kontrast året 1950 erbjöd till året 1949. Partiprisindex gick i höjden mera än
under de tre närmast föregående åren, det avtagande intresset för depositioner
i bankerna tyddes som ett illavarslande bud för den inhemska valutans värde och
de proklamerade spärrarna mot inflationen visade sig vara vida mindre effektiva
än vad man avsåg när de infördes. Med tanke på de stora arbetskonflikterna på
hösten blev utrikeshandelns resultat dock inte så klent som man på många håll
befarade då arbetet återupptogs. Visserligen blev importens värde 7 miljarder
mark större än exportens, men skulle man lägga skadeståndsmiljarderna till de
fria exportmiljarderna, så skulle ett exportöverskott föreligga. Den måhända
viktigaste orsaken till att exporten icke gav vad den kunde ha givit var de stora
strejkerna. Enligt finansministeriets konjunkturöversikt motsvarade de
produk-tionsreducerande verkningarna av strejkerna 20—25 miljarder mark. Trots alla
svårigheter ökades industriproduktionen med 2 procent. Leveranserna av
skadeståndsvaror till Ryssland kunde också fullföljas ganska programenligt. Vissa
förseningar kunde likväl inte undvikas och enligt de normer, som gäller för böter
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:54:18 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1950/0385.html