Svensk sjuksköterskeförenings ordförande fröken Gerda Höjer (t. h.) och dess vice ordförande fröken Clara Käck vid föreningens sjuttonde fullmäktigemöte den 31 maf. Poliskonflikten i Stockholm En annan svårbemästrad konflikt, vilken i likhet med sköterskestriden livligt uppmärksammades i pressen, var poliskonflikten i Stockholm, som gällde löne-gradsplacering för omkring 1 700 polismän. Måndagen den 2 juli strandade förhandlingarna mellan Svenska stadsförbundet och Svenska polisförbundet, men redan dessförinnan hade 216 extra konstaplar sagt upp sig för att lämna sina anställningar den 16 juli. Fredagen den 6 juli tillsatte regeringen en medlingskom-mission, bestående av landshövding Axel Westling i Karlstad och direktör Stig Gullberg, vilken som ordförande lett de föregående förhandlingarna, och parterna kallades av kommissionen till sammanträde den 12 juli. Tisdagen den 17 juli förklarades emellertid förhandlingarna strandade och följande dag inlämnades uppsägningar från 96 tillförordnade konstaplar och 5 polissystrar för avgång den 18 augusti. Av dem erhöll dock 22 ordinarie befattning och kvarstannade i tjänst, medan de övrigas avskedsansökningar avslogs av polismästaren den 14 augusti, en åtgärd som polisförbundet överklagade hos överståthållarämbetet men utan resultat. Den 15 augusti tog medlingskommissionen på nytt kontakt med parterna i konflikten men kunde endast konstatera att inga förutsättningar fanns för en uppgörelse. För att förstärka den starkt decimerade ordningspolisen i Stockholm — en decimering som ansågs vara en av huvudorsakerna till de elakartade gatuuppträdena i Stockholms centrum — kommenderades dit polismän från statspolisavdelningar i andra städer, en åtgärd mot vilken polisförbundet protesterade hos inrikesministern under framhållande av att dessa polismän tvingades att göra blockadbrytartjänst i sin egen organisations fackliga strid. 51