Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika. Av docent Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den enskilde”. I Stockholm hölls stiftssynod den 28—30 aug. Biskop Björkquist
föreläste om ”Kristen historiesyn”, och för tredje gången ventilerades en
avhandling om Ordet, denna gång pastor primarius’ teser om ”Predikan och Guds ord”.
Minst lika stor betydelse för kyrkans livaktighet hade nog ett icke lagstadgat
möte, nämligen den kyrkliga ungdomens riksstämma i Visby den 8—13 aug. med
1 200 deltagare från alla delar av landet. Vid sidan av väckande föredrag,
noggrann undervisning i den heliga Skrift och uppskattad kontakt med gotländsk
natur och kultur låg stark tonvikt på det gemensamma andaktslivet, och de sköna
morgonmässorna i domen och S:ta Carins ruin med många hundra
nattvards-gäster dagligen blev en stor upplevelse för de närvarande.
Beträffande biskopskollegiet är först att notera två utnämningar. Visbybiskopen
Gunnar Hultgren hade förflyttats till Härnösand den 1 dec. 1950, och fyra dagar
senare hade biskop Ljunggren i Skara avlidit. Till den förres efterträdare föreslog
gotlandsprästerna domprostarna I. Hylander och A. Anderberg samt
hovpredikanten S. Danell, och på förslag i Skara uppförde klerus domprosten Y. Rudberg,
samme Danell och kyrkoherden dr H. Ljungberg. Den 30 mars utnämndes
Anderberg och Rudberg till biskopar i Visby, resp. Skara stift. Båda hade varit
aktiva präster med långvarig församlingstjänst, lett den praktiska
prästutbildningen i Uppsala och utgivit predikosamlingar. Båda hade gjort banbrytande
insatser på viktiga själavårdsområden. Båda hade slutligen varit biskopsvikarier
och nedlagt ett krävande arbete på sina domkyrkors restaurering.
För att ge prästerna och genom dem församlingarna behövlig vägledning på
sexualetikens område utsände biskoparna i januari ett gemensamt herdabrev
till alla präster med titeln ”Ett brev i en folkets livsfråga”. I form av en ytterst
kort handbok gavs här synpunkter på äktenskap och skilsmässa,
utomäkten-skapliga förbindelser, förebyggande av havandeskap, abort, sterilisering,
artificiell insemination och homosexualitet. Brevet fick i huvudsak ett gott
mottagande, ehuru man givetvis från radikalt håll hörde många kritiska röster.
Ett annat biskopligt ställningstagande gällde den påvliga dogmen om jungfru
Marias himmelsfärd, som proklamerades den 1 nov. 1950. I likhet med
ärkebiskopen av Canterbury gjorde det svenska biskopsmötet i februari ett uttalande,
där det bl. a. heter: ”Den nya dogmen betyder ett steg bort från evangeliets
sanning, ett fördunklande av Kristus såsom den Ende. Härigenom framstår i ännu
klarare ljus betydelsen av Luthers hävdande av ’Ordet allena’, ’Kristus allena’,
Tron allena’.” Biskoparna påvisade, att klyftan mellan Rom och evangelisk
kristendom tyvärr vidgats genom denna dogm.
Ovanligt många domprosttjänster tillsattes under året, och många unga
akademiker placerades där, medan den högt meriterade kontraktsprosten och
docenten Nils Johansson gång på gång blev förbigången. I Göteborg utnämndes
rektorn, f. d. docenten R. Askmark, i Västerås teol. dr O. Rundblom, i Karlstad
docenten G. Borgenstierna, i Uppsala docenten O. Herrlin och i Skara docenten N.
Karlström. Vid årets slut var för första gången på mycket länge alla
biskops-och domprostämbeten tillsatta.
Till kyrkoherde i Stockholms Sofia valdes komministern där A. Hassler med
1 191 av 1 364 röster, och i S:t Göran komministern där F. Knutson med 4 480
av 6 363 avgivna.
Till förändringarna i kyrkans ledning kan också räknas kyrkoministerskiftet.
Sedan flera år tillbaka hade en arbetsfördelning vidtagits inom regeringen, så
att ecklesiastikministern icke handlade de direkta kyrkoärendena, som i stället
sköttes av konsultativa statsrådet N. Quensel. I samband med regeringskoalitionen
lämnade han emellertid denna post, och kyrkoärendena övertogs av den nye
ecklesiastikministern Persson i Skabersjö, som bl. a. från kyrkoråd och
domkapitel ägde förtrogenhet med kyrkliga frågor. Omdömena om de lagförslag, som
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
