Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika. Av docent Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges yngre prästers förbunds verkställande utskott. Från vänster kyrkoherde Gottfrid
Nordlund, Gällivare, förbundsordföranden teol. dr Ove Hassler, Linköping, kyrkoadjunkten Gunnar
Forkman, Malmö, och förbundssekreteraren kyrkoadjunkten David Svenungsson, Stockholm.
Quensel framlagt, kunde ibland variera på kyrkligt håll, men den utomordentliga
nytta han gjort kyrkan på många sätt, inte minst genom sina utnämningar,
betonades av alla redliga.
Kampen mellan kristendom och sekulariserad livssyn fördes på många fronter
under året. Den s. k. Hedeniusdebatten nådde en viss avslutning genom
professorns nya bok ”Att välja livsåskådning”, som visade, att han i denna sak ingenting
lärt och ingenting glömt. I juni månad kulminerade den sedan länge pågående
diskussionen om kyrkans konfirmation och konfirmandundervisning med en
artikelserie i Dagens Nyheter, där det talades om ”humbugslöften”, ”våldsamt
suggererande ritual” och ”starkt tvång”. Samtidigt arbetades på teologiskt håli
med undersökningar om konfirmationens innebörd och utgestaltning. —■ Efter
flera misslyckade försök att bilda ett förbund av gudlösa konstituerades
Förbundet för religionsfrihet med syfte att vara en plattform för de religionsfria. Ordf,
blev skriftställare Ture Nerman, och bland ledamöterna märktes rektor Stellan
Arvidson, professorerna K. Marc-Wogau, V. Svanberg och A. Wedberg,
lasaretts-läkare B. Söderling, som på sin tid anmälde Giertz’ ”Grunden” för
medicinalstyrelsen, samt författarna Vilhelm Moberg och Gurli Hertzman-Ericsson.
På kyrkligt håll menade man ibland att rätta sättet att möta sekulariseringen
vore att uppmjuka kyrkans former och budskap. I Adolf Fredriks församling
i Stockholm förvandlades sålunda de lagstadgade passionspredikningarna till
”kyrkkvällar för personlig förnyelse och besinning”, som samlade mycket folk.
I reklamen utlovades, att ”två yngre präster talar vid varje tillfälle, och det
ges plats för mycket sång”. Men på de flesta håll syntes en ny förståelse för
det ordinarie kyrkolivet vara i stigande, och man menade, att också en livaktig,
uppsökande kyrka kunde uträtta mest genom sina beprövade arbetsformer.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
