Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen. Av Ellen Liliedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulf Palme och Anita Björk i ”Fröken Julie”.
ningskonst, psykologisk spänning och analys, dramatisk furia och teknisk
briljans överträffar det allra mesta. Inte minst hans sätt att låta det nuvarande och
det återberättade förflutna flyta samman i en och samma scenbild, utan skarvar,
utan upp- och nedtoningar, betraktades med rätta som en i all sin enkelhet genial
lösning på ett alltid aktuellt tekniskt problem. Härtill kom att han för de bärande
huvudrollerna hade två eminenta uttolkare i Anita Björk och Ulf Palme.
Vid sidan av ”Fröken Julie” tedde sig det mesta i den svenska repertoaren —
sammanlagt 25 filmer —• obetydligt. Men Ingmar Bergman inregistrerade en ny
avgjord framgång med ”Sommarlek”, den lidelsefulla och lyriskt bitterljuva
berättelsen om två ungdomars första kärlek under en solglittrande
skärgårdssom-mar, skuggad av döden och det mörka livet, de vuxna människornas liv.
Gunnar Fischers fina kamerakonst var av avgörande betydelse för helhetsintrycket,
och den kvinnliga huvudrollen betydde ett nytt, markant framsteg för Maj-Britt
Nilsson. Fotografen Göran Strindberg var i hög grad en årets man, som
medverkade även i ”Bärande hav”, en sjömansskildring med kraftfull och övertygande
miljöskärpa, och i ”Hon dansade en sommar”, baserad på en prisbelönad roman
av Per Olof Ekström. De båda sistnämnda filmerna visade också att regissören
Arne Mattsson var på väg mot
en allt större teknisk och
konstnärlig mognad. Bakom
det debuterande, mycket
intagande unga paret Ulla
Jacobsson—Folke Sundquist
anade man en ovanligt god och
lyhörd instruktion. Ingmar
Bergman stod som idégivare
och medförfattare till
”Frånskild”, där Herbert Grevenius
och Gustaf Molander eljest
svarade för den lågmält
kultiverade framställningen av ett
icke ovanligt kvinnoöde: den
medelålders, övergivna
hemkvinnans tafatta försök att
finna nytt fotfäste i tillvaron.
Inga Tidblads utsökta spel i
huvudrollen, vackert
sekunde-rad av Alf Kjellin, gav den
främsta behållningen av filmen.
Ur den övervägande lätta
repertoaren i övrigt må
framhållas "Leva på hoppet”, en
käck och okonventionell film
om ungdomar i Göran
Genteles regi, ”Sköna Helena” en
spexigt aktualiserad och med
gott humör genomförd
filmoperett med Max Hansen och
Eva Dahlbeck i centrum,
skriven och regisserad av Rune
Waldekranz och Gustaf
Edgren, samt ”Tull-Bom”, årets
Poppe-film.
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
