Ställföreträdarna för de fyra stormakternas utrikesministrar vid öppningsmötet i Palais Rose i Paris den 5 mars. Från vänster Ernest Davies, Storbritannien, Philip Jessup, USA, Andrei Gromyko, Sovjet, och Alexandre Parodi, Frankrike. tyska självmedvetandet, som partipolitiskt tagit sig uttryck i en växande opposition mot Adenauers borgerliga koalitionsministär, kunde också förmärkas i den allt mindre beslöjade nynazistiska aktiviteten och i det nybildade soldatförbundets högljudda språk. Adenauer fortsatte emellertid sin måttfulla linje och sin medverkan i förverkligandet av Plevenplanen på en västeuropeisk enhetsarmé, den s. k. Europaarmén, vilken vid årets slut började klarna i konturerna. Atlantförsvaret organiseras Atlantpakten befann sig i ett övergångsstadium. De militära och politiska högkvarteren hade upprättats — Eisenhower i Paris och ställföreträdarrådet i London — men upprustningens omfattning, finansiering och närmare utformning vållade stora svårigheter. Förenta staterna hade för sin del satt i gång och drev nu på de europeiska signatärmakterna, vilka med ett visst bekymmer såg sig ställda inför de samtidiga och delvis motstridiga uppgifterna att underordna de nationella hänsynen en högre ”europeisk gemenskap”, att anslå allt större resurser åt upprustningen och att vidta åtgärder mot en ny hotande betalningskris. Särskilt för Englands och Frankrikes vidkommande trädde de ekonomiska bekymren starkt i förgrunden. Den starka avtappningen av valutareserverna tedde sig särskilt oroväckande, eftersom Marshallhjälpen upphörde med årets utgång efter att under fyraårsperioden ha fördelat omkring 12 miljarder dollar till Västeuropas stater. För att söka förena de militära kraven på kraftiga nationella bidrag till det nya Atlantförsvaret med de enskilda staternas ekonomiska bärkraft tillsattes på hösten ett speciellt stormaktsutskott, ”de tre vise männen” Harriman, Förenta staterna, Plowden, England, och Monnet, Frankrike, som skulle framlägga rekommendationer till nästa Atlantrådsmöte. Redan dessförinnan hade organisationen något förenklats, genom att de tre dittillsvarande utrikes-, försvars- resp, finans 317