Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av redaktör T. G. Wickbom - Japan får fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommunistregeringen i Peking, vilken amerikanerna inte erkände, och Dulles
övergick därför snart till att arbeta på en japansk separatfred med västmakterna.
På sommaren nåddes principiell enighet vid Dulles förhandlingar i London om
ett för dragsutkast, enligt vilket Japan inte skulle åläggas något skadestånd eller
några ekonomiska, politiska och militära restriktioner men i gengäld avstå från
sitt kolonialvälde. Eftersom London i motsats till- Washington erkände
Peking-regeringen, beslöts att Japan självt skulle få avgöra, med vilken kinesisk regering
det ville uppta fredsförhandlingar.
På grundval härav samlades i september i San Francisco representanter för 48
stater, vilka under den amerikanske utrikesministern Achesons skickliga och
”De tre vise männen”. Från vänster Edwin Plowden, Jean Monnet och Averell Har riman.
energiska ledning utarbetade den slutliga fördragstexten. Även Ryssland var
representerat, men dess delegat Gromyko gjorde endast ett par lama försök att
förhala arbetet och markerade sedan sitt avståndstagande genom att jämte Indien
vägra att deltaga, när fördraget den 8 september undertecknades.
Fredsslutet med Japan blev för den amerikanska utrikespolitiken en hörnsten
i dess nya säkerhetssystem i Stilla havs-området. Redan före San
Francisco-kon-ferensen hade speciella avtal om ömsesidigt bistånd ingåtts mellan Förenta
staterna samt Australien, Nya Zeeland och Philippinerna, och härtill fogades den
dag Japanfreden signerades ett avtal med Japan, som tillförsäkrade Förenta
staterna exklusiv rätt att hålla trupper stationerade på japanskt område. Detta
av-talskomplex ersatte de tidigare planerna på en omfattande gemensam Stilla
havs-pakt såsom en motsvarighet till Atlantpakten.
Den framgångsrika diplomati som kulminerade i San Francisco blev också en
personlig framgång för den tidigare tämligen skarpt kritiserade utrikesminister
Acheson och kompenserade samtidigt för oklarheten i fråga om Kina. Redan den
1 februari hade FN :s generalförsamling visserligen antagit en amerikansk
resolution som stämplade det röda Kina som angripare — om Sveriges
ställningstagande i denna och sammanhängande frågor läses på annan plats i årsboken — och
i maj tillgrep församlingen för första gången ekonomiska sanktioner i form av
ett vapenembargo på Kina och Nordkorea. Men den obenägenhet att inleda en
mer verksam aktion mot Kina som framträdde redan under MacArthurkrisen på
våren bestod alltjämt.
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>