Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden 1951
Danmark
Av redaktör EJNAR NIELSEN
Danmarks regering 1951: se Sv. D. Å. XXV1I1
(Handelsminister Ove Weikop avgick och efterträddes av bryggeridirektör
A a g e R y 11 e r. Jordbruksminister Henrik H au c h trädde tillbaka och
ersattes av kyrkominister Jens Sønderup, som till efterträdare fick prosten
Carl Hermansen.)
Mot slutet av året ljusnade omsider den ekonomiska situationen i Danmark.
Det var inte något bländande ljus, ja inte ens nog för att kunna falla på
varje enskild medborgare; men för samhället som helhet var det den
uppmuntran man länge hade väntat på.
Sedan devalveringen 1949 hade bytesförhållandet i den danska utrikeshandeln,
som på den tiden var till Danmarks favör, förskjutit sig till landets nackdel. Strax
före devalveringen hade priserna på det danska jordbrukets exportvaror
fastställts genom långtidsavtal, gällande i upp till sex år och med snäva möjligheter
till regleringar uppåt eller nedåt. Däremot hade inga prisavtal träffats för de
råvaror och industriprodukter som Danmark importerade från England, för vilka
priserna sedan dess oavbrutet stigit. I juli 1949 var prisindex, med utgångspunkt
från priserna 1935, vilka satts till 100, för exportvarorna 308, för importvarorna
289, och index för bytesförhållandet blev 107. Under de första månaderna 1951
varierade denna index mellan 70 och 76, en för dansk ekonomi avgörande
minskning; men under de följande månaderna, april—augusti, kom en ytterligare
minskning, i det index för bytesförhållandet föll till 65.
Den ljusning som kom att prägla resten av året tog sig uttryck i en ökning
i index för bytesförhållandet till 69 i september, 73 i oktober och i ett om än
obetydligt exportöverskott i november, det första på långliga tider. Samtidigt
sjönk den danska valutaskulden till utlandet och europeiska betalningsunionen
i ett tempo som ingen hade vågat vänta, och även på denna punkt ryckte landet
ur farozonen.
Orsakerna till denna förbättring —• om vars varaktighet ingen vågade förutsäga
något — var dels att högre priser uppnåtts för jordbruksexperten till England,
dels handelsflottans stora förtjänster och slutligen den amerikanska
Marshallhjälpen, som hade övermåttan stor betydelse för det danska näringslivets
återuppbyggnad efter kriget. Allt som allt hade Danmark fått Marshallhjälp på c.-a
270 milj, dollar, och härav hade en betydande del använts till
produktionsfräm-jande åtgärder.
Slutligen måste en del av förbättringen tillskrivas den ekonomiska politik som
fördes av den borgerliga koalitionsregeringen och vars mål var att bromsa
importen och främja exporten genom att begränsa den inhemska förbrukningen och
medborgarnas köpkraft. Medlen var kreditåtstramning, bl. a. genom räntehöjning
— i Danmark kunde man nu genom försiktig penningplacering få en ränta på
6 procent —, höjda skatter och tvångssparande eller, som det officiellt hette,
bundet sparande. Vid årets slut blev denna politiks verkningar klart märkbara
och medförde beklagligtvis en icke obetydlig arbetslöshet i de branscher som
producerar förbrukningsvaror. Deflationstendensen i regeringens politik var
medveten och i sina verkningar så effektiv, att man från näringslivet varnade mot
yt
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>