terligare steg på denna väg, därför att man fruktade att en vittgående deflation skulle kunna skapa krisliknande situationer för vissa av städernas förvärvskällor. Å andra sidan erkändes från alla håll att en sanering av ekonomien, balans i utrikeshandeln och i förhållandet mellan köpkraft och varumängd måste uppnås inom rimlig tid, om Danmark skulle kunna ekonomiskt återuppbyggas på samma sunda basis som under förkrigstiden. Den nya försvarsordningen Den mest betydelsefulla politiska fråga som löstes under 1951 var försvarsfrågan. Det viktigaste draget i den först mot årsskiftet uppnådda slutgiltiga ordningen var att värnpliktstiden, som ursprungligen var tio månader, därefter tolv, förlängdes till aderton månader. Under de kommande tre åren skulle på försvaret användas 3 miljarder kr., och härtill komme, i kraft av Danmarks anslutning till Atlantpakten, tillskott från USA på dubbla beloppet. Hela utgiften skulle alltså bli 9 miljarder kr. eller 3 miljarder kr. per år. Den nya försvarsordningen genomfördes av de tre stora politiska partierna, socialdemokraterna, Venstre och konservativa folkpartiet, medan de tre små partierna, radikala venstre, rättsförbundet och kommunisterna, med olika motiveringar motsatte sig densamma. En förutsättning för försvarsordningen var deklarationer från Atlantpaktens sida om att Danmark inte skulle lämnas i sticket i en krigssituation, och denna huvudlinje i ordningen karakteriserades sålunda: ”De europeiska fastlandsnationerna skall med avseende på Atlantpaktssam-arbetet kunna prestera ett första försvar av sitt hemland, av vilket ingen del skall uppgivas utan strid. Områdena skall hållas för att skapa möjlighet för insättande av de strategiska reserver som står till stormakternas förfogande.” Utvecklingen fram mot det danska försvarets effektiva samarbete med Atlantpakten började i januari, då det beslöts att den danska brigad på 1 000 man, som ingick som ett led i västmakternas ockupationsstyrkor i Tyskland, skulle ställas under general Eisen-howers kommando i dennes egenskap av överbefälhavare för Europaarmén. Danmarks deltagande i upprättandet av Europaarmén godkändes i februari av riksdagen med 99 röster mot 21 i folketinget. I maj framlades förslag till ny försvarsordning i riksdagen och antogs av folketinget med 101 röster mot 29. I oktober utsände försvarsministern förhållningsorder, som skulle gälla vid blixtangrepp mot danskt territorium eller mot danska styrkor i utlandet. Des- Den 5 april kom fältmarskalk Montgomery till Danmark och mottogs vid flygplatsen av amiral Qvistgaard, Danmarks ÖB. Mellan dem Radioavisens populäre speaker Gunnar Nu-Hansen. 325