Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen - Den nya försvarsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terligare steg på denna väg, därför att man fruktade att en vittgående deflation
skulle kunna skapa krisliknande situationer för vissa av städernas
förvärvskällor. Å andra sidan erkändes från alla håll att en sanering av ekonomien, balans
i utrikeshandeln och i förhållandet mellan köpkraft och varumängd måste
uppnås inom rimlig tid, om Danmark skulle kunna ekonomiskt återuppbyggas på
samma sunda basis som under förkrigstiden.
Den nya försvarsordningen
Den mest betydelsefulla politiska fråga som löstes under 1951 var
försvarsfrågan. Det viktigaste draget i den först mot årsskiftet uppnådda slutgiltiga
ordningen var att värnpliktstiden, som ursprungligen var tio månader, därefter tolv,
förlängdes till aderton månader. Under de kommande tre åren skulle på
försvaret användas 3 miljarder kr., och härtill komme, i kraft av Danmarks anslutning
till Atlantpakten, tillskott från USA på dubbla beloppet. Hela utgiften skulle alltså
bli 9 miljarder kr. eller 3 miljarder kr. per år.
Den nya försvarsordningen genomfördes av de tre stora politiska partierna,
socialdemokraterna, Venstre och konservativa folkpartiet, medan de tre små
partierna, radikala venstre, rättsförbundet och kommunisterna, med olika
motiveringar motsatte sig densamma. En förutsättning för försvarsordningen var
deklarationer från Atlantpaktens sida om att Danmark inte skulle lämnas i sticket i en
krigssituation, och denna huvudlinje i ordningen karakteriserades sålunda:
”De europeiska fastlandsnationerna skall med avseende på
Atlantpaktssam-arbetet kunna prestera ett första försvar av sitt hemland, av vilket ingen del skall
uppgivas utan strid. Områdena skall hållas för att skapa möjlighet för
insättande av de strategiska reserver
som står till stormakternas
förfogande.”
Utvecklingen fram mot det
danska försvarets effektiva
samarbete med Atlantpakten
började i januari, då det
beslöts att den danska brigad på
1 000 man, som ingick som ett
led i västmakternas
ockupationsstyrkor i Tyskland,
skulle ställas under general
Eisen-howers kommando i dennes
egenskap av överbefälhavare
för Europaarmén. Danmarks
deltagande i upprättandet av
Europaarmén godkändes i
februari av riksdagen med 99
röster mot 21 i folketinget.
I maj framlades förslag till
ny försvarsordning i
riksdagen och antogs av folketinget
med 101 röster mot 29. I
oktober utsände försvarsministern
förhållningsorder, som skulle
gälla vid blixtangrepp mot
danskt territorium eller mot
danska styrkor i utlandet. Des-
Den 5 april kom fältmarskalk Montgomery till
Danmark och mottogs vid flygplatsen av amiral Qvistgaard,
Danmarks ÖB. Mellan dem Radioavisens populäre
speaker Gunnar Nu-Hansen.
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
