Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av redaktör Oddvar Erikstad - Beredskapsprogrammet - Nordnorgeplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avgående och tillträdande norska statsministrarna, Einar Gerhardsen och Oscar Torp.
att programmet självt skulle ge c:a 2 750 miljoner, medan resten av programmet
skulle baseras på hjälp utifrån. Regeringen räknade med att kunna genomföra
detta program utan att skära ned levnadsstandarden och utan att utkräva nya
direkta skatter. Man räknade tvärtom med att genom en produktionsökning på
3 procent under 1952 kunna öka den civila konsumtionen. Ett av de allvarligaste
problem som försvarsprogrammet förde med sig — bortsett från de
realekono-miska —- var frågan hur man skulle kunna skaffa försvaret tillräcklig arbetskraft
utan att skada näringsgrenarna. Import av utländsk arbetskraft antyddes i detta
sammanhang.
Nbr dnorgeplanen
I ett inlägg i stortinget under vårsessionen skisserade dåvarande statsministern
ett brett anlagt utbyggnadsprogram för den nordligaste landsdelen. Hans tankar
fick genast anslutning av högerns ordförande, odelstingspresident C. J. Hambro.
Senare under året framlades en skiss till ett dylikt program som motion i
stortinget. Det anmärkningsvärda i planen var att regeringen inte ville framlägga
den som en ”socialistisk” plan. Planen byggde tvärtom på insats av
privatinitiativet, medan det offentligas medverkan skulle inskränkas till arbetet med att
tillrättalägga förhållandena, bl. a. genom skattepolitik. Nordnorgeplanen blev
därmed en nationell angelägenhet och inte en partipolitisk. Det fanns diskutabla
detaljer i planen, men dess idé samlade medverkan av intresserade från alla håll.
Detta var kanske ett av många tecken till en vidgad förståelse hos den starka
socialistiska majoriteten i stortinget för betydelsen av det sakliga samarbetet. Det
var också möjligt att norska regeringen tänkt på att den nu faktiskt var den enda
rent socialistiska regeringen väster om järnridån och att dess stora majoritet i
stortinget inte var resultatet av flertal hos folket utan av en orättfärdig
valordning, som partiet självt tillförsäkrat sig.
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
