Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland. Av redaktör Fredrik Valros - Mannerheims död och begravning - Föga störd arbetsfred - Borgfred och regeringsombildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweiz. Marskalk Mannerheim hade lagt sina ögon samman för alltid. Den
84-årige marskalkens begravning den 4 februari gestaltade sig till en nationell
sorgeakt och minnesfest utan motstycke i landets nyare historia. Vad man fick
bevittna var en krigares jordafärd mellan tigande folkmassor i den hårda
vinterblåsten, folkmassor som var starkt uppblandade med inslag av sammanbitna,
medaljprydda veteraner i slitna kläder. Litet var hade det intrycket, att det på visst
sätt var ett tidevarv som ändades då en av de mest fascinerande gestalter, som
Finland fostrat, bäddades ned mellan hjältegravarna på Sandudd. Om det på
något håll fanns någon avsikt att demonstrera mot denna hyllning, så var alla
uppslag i den riktningen dömda att misslyckas i den stämning, som svepte över
sorgetåget och menigheten.
Föga störd arbetsfred
Vardagsbekymren anmälde sig dock tämligen omedelbart. I början av februari
gick rörarbetarna i strejk. Den aktionen skulle visa sig ödesdiger för
byggnadsverksamheten, inte minst för bostadsproduktionen. Några dagar senare tornade
ett krishot upp sig kring de statsanställdas löneproblem. Den 18 februari fick
landet en påminnelse om vilket grepp isarna har om dess kommunikationer. På
grund av att det viktiga Porkala-området utarrenderats åt Sovjetunionen var
huvudstadens sjöförbindelser vintertid ännu svårare att bemästra än vanligt. Det
skulle dröja från den 18 februari till den 1 april innan Helsingfors hamn kunde
öppnas. Under tiden hann man dock avvärja den fara, som en tjänstemannastrejk
skulle ha inneburit. På jordbrukarfronten hade man att lösa problemet om en
löneökning åt lantarbetarna, samtidigt med att jordbrukarna borde få
kompensation för de sålunda stegrade utgifterna. Den roll isbrytarna spelar för Finlands
förbindelser med utlandet under vintermånaderna markerades ytterligare genom
en strejk på dessa isbrytare, som dock avblåstes efter åtta dagar. En av de första
dagarna i april meddelades det att lokmännen upptagit sitt arbete. Det var
endast den ”vilda” rörarbetarstrejken, som fortsatte ända till hösten, då den
småningom bleknade och tynade av. Som en kuriositet kan nämnas, att det var en
grupp rörarbetare från Sverige som i Tammerfors, med tillstånd av vederbörande
centralorganisationer i Sverige och Finland, slog en bräsch i den avtalsstridiga
strejkfronten.
De här gjorda antydningarna om de märkligaste tilldragelserna på
arbetsmarknaden, i den mån det varit fråga om hotande eller öppna konflikter, ger vid
handen att striderna varit synnerligen begränsade, kortvariga och i regel av lokal
karaktär. Från alla håll intygades det också, att året 1951 varit det ur
arbetsfredens synpunkt lyckligaste sedan 1944. Efter ingången av maj månad hade man
helt enkelt inte några konfliktberörda branscher eller företag.
Borgfred och regeringsombildning
Underhandlingarna om denna borgfred hade inletts redan den 21 april. Att
freden var efterlängtad framgår indirekt av att den obrottsligt hölls under hela
sommaren, trots att det inte saknades lockelser att bryta den. Borgfredens tid
utnyttjades för underhandlingar och rådslag om ett jämviktsprogram eller en
stabiliseringsplan på längre sikt. I slutet av september presenterades programmet,
som givetvis var ett resultat av kompromisser och jämkningar i olika riktningar.
Som de väsentliga punkterna i nämnda program framstod vissa åtgärder gällande
priserna och skatterna, en begränsning av investeringarna, en sänkning av
räntorna, en indragning till staten av konjunkturvinster på skogsindustrierna och en
spärr för exporten av det s. k. rundvirket.
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>