nadsteknisk sakkunskap skulle ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning. Djurgårds-nämnden skulle upplösas och dess uppgifter även övertas av byggnadsstyrelsen liksom även granskningen av ritningar till folkskolebygg-nader. 3/11. Vidgat tillträde till högre studier föreslogs av utredningsmannen professor Folke Schmidt. Studentexamen skulle slopas som nödvändigt villkor för högre studier, folkskollärare med 4-årig utbildning och gymnasieingenjörer m. fl. likställas med studenter vid inskrivning i universitet och högskolor, en dispensnämnd med universitetskanslern som ordförande inrättas liksom även särskilda kompletteringsgymnasier för vuxna i universitets- och högskolestäderna och på en ort i Norrland. 30/9. Försökssändningar i svensk television från 1 juli 1954 i Stockholm och från början av 1955 i Uppsala föreslogs av televisions-utredningen, som räknade med reguljär t. v.-verksamhet från 1 juli 1956. Kostnaderna för försöksverksamheten under tre år beräknades till 5,78 miljoner, varav 2,23 miljoner till driften. 29/10. En första lärarhögskola, förlagd till Stockholm för pedagogisk utbildning av alla kategorier av lärare, föreslogs av skolkommis-sionen i ett av dess sista betänkanden. Till högskolan skulle knytas en övningsskola omfattande enhetsskolans tre stadier och gymnasium, en särskild experimentskola och experimentklasser i det allmänna skolväsendet. Utredning föreslogs om en licentiatexamen som skulle ge lektorskompetens. I ett annat betänkande om folkhögskolans ställning och uppgifter föreslogs bl. a. möjligheter till större differentiering av kursverksamheten. Den pedagogiska utbildningen vid lärarhögskolan skulle bli gemensam för läroverks- och folkhögskollärare. 13/6. Statlig ersättning till författarna för utlåning från de offentliga biblioteken föreslogs av bokutredningen. Med 1 öre per lån skulle enligt 1949—1950 års utlånings-siffror statsanslaget bli 274 000 kr., med 2,5 öre 685 000 kr. och med 5 öre 1 370 000 kr. Ur anslaget skulle utbetalas även författar-pensioner och stipendier till förtjänta författare. Vidare föreslogs att folkbiblioteken på bokhandelslösa orter skulle kunna få lantbokhandelsrättigheter och att biblioteks-bussar även skulle kunna uppta bokförsäljning. Här reserverade sig två medlemmar av utredningen, bokförläggare Kaj Bonnier och bokhandlare Gunnar Josephson. Utredningen tog vidare bestämt avstånd från ett förstatligande av förlagsverksamheten och fann ett statligt bokförlag f. n. ej behövligt. Hrr Bonnier och Josephson hade på den punkten önskat ett uttalande att ett statligt bokförlag under inga omständigheter borde upprättas. 12/9. Riksheraldikerämbetet bör avskaffas och heraldiska frågor handläggas av en fristående sektion inom riksarkivet, ansåg utredningsmannen kanslirådet A. Ehrensvärd, som föreslog att det nuvarande sportelsyste met skulle avskaffas men att avgifter fortfarande skulle utgå för uppdrag från kommunala myndigheter och enskilda personer. Dessa avgifter skulle levereras direkt till statsverket. 16/5. En rationalisering av varudistri-b u t i o n e n föreslogs av riksdagsledamoten fru Ulla Lindström, som på handelsministerns uppdrag studerat hithörande problem. Hon föreslog en parlamentarisk kommitté med representanter även för enskild och kooperativ handel och för distributionseko-nomisk forskning för att utreda prissättningen inom handeln och hur denna påverkar handelns struktur. Vidare framhölls behovet av bättre ekonomiska resurser för den obundna distributionsekonomiska forskningen samt en uppmjukning av butiksstängningspraxis. 10/10. Södra Sveriges skogsindustriutredning ansåg att den industriella konsumtionen av timmer och massaved ur skogs-vårdssynpunkt kunde få stiga till omkring 30 miljoner kbm fast mått eller 20 procent över medelavverkningen för åren 1946—1950. 15/5. En nordisk passunion, innebärande att allt legitimationstvång skulle slopas mellan de nordiska länderna, föreslogs av den nordiska parlamentariska kommittén. Passfriheten skulle avse vistelse upp till tre månader (i Norge två månader) i annat nordiskt land än vederbörandes hemland. För Sveriges del beslöt regeringen sådan passfrihet från den 12 juli och liknande beslut fattades i Danmark, Finland och Norge. 8/3. Nyordning av po 1 i sutb i 1 dningen föreslogs av 1948 års polisutbildningskom-mitté med lokala polisskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle, Sundsvall och Luleå för den grundläggande och en polishögskola i Stockholm för den högre utbildningen. För den sistnämnda räknades med att längre fram få disponera Garnisonssjukhusets byggnad på Kungsholmen. Särskilt framstående kommissarier skulle få rätt att utan akademisk examen efter dispens få polismästarbefattning. Ledningen för polis-skoleväsendet skulle utövas av en polisöverdirektör, tillika rektor för polishögskolan, en polisskoleintendent och två biträdande intendenter för den juridiska undervisningen med fyra poliskommissarier som lärare i ordnings- och kriminalpolistjänst. Elevantalet i polisskolorna beräknas till 1 300 per läsår, varav 605 vid polishögskolan. 10/10. Kommunallagskommittén föreslog i sitt tredje betänkande enhetliga bestämmelser för den kommunala självstyrelsens utövande i städer, köpingar, landskommuner och muni-cipalsamhällen. Kommunalförvaltningen skulle ledas av en kommunalstyrelse, på landet kommunalnämnden och i städerna i regel drätselkammaren. I de största städerna skulle efter K. M:ts tillstånd få tillsättas ett särskilt organ, stadskollegium. Magistratens kommunala befogenheter skulle försvinna och kom-munalborgmästarbefattningen upphöra såsom i kommunallagen reglerad institution. 16/5. 86