Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktigare kommittéer och utredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadsteknisk sakkunskap skulle ställas under
byggnadsstyrelsens förvaltning.
Djurgårds-nämnden skulle upplösas och dess uppgifter
även övertas av byggnadsstyrelsen liksom även
granskningen av ritningar till
folkskolebygg-nader. 3/11.
Vidgat tillträde till högre studier föreslogs
av utredningsmannen professor Folke Schmidt.
Studentexamen skulle slopas som nödvändigt
villkor för högre studier, folkskollärare med
4-årig utbildning och gymnasieingenjörer m. fl.
likställas med studenter vid inskrivning i
universitet och högskolor, en dispensnämnd med
universitetskanslern som ordförande inrättas
liksom även särskilda kompletteringsgymnasier
för vuxna i universitets- och högskolestäderna
och på en ort i Norrland. 30/9.
Försökssändningar i svensk television
från 1 juli 1954 i Stockholm och från början
av 1955 i Uppsala föreslogs av
televisions-utredningen, som räknade med reguljär t.
v.-verksamhet från 1 juli 1956. Kostnaderna för
försöksverksamheten under tre år beräknades
till 5,78 miljoner, varav 2,23 miljoner till
driften. 29/10.
En första lärarhögskola, förlagd till
Stockholm för pedagogisk utbildning av alla
kategorier av lärare, föreslogs av
skolkommis-sionen i ett av dess sista betänkanden. Till
högskolan skulle knytas en övningsskola
omfattande enhetsskolans tre stadier och
gymnasium, en särskild experimentskola och
experimentklasser i det allmänna skolväsendet.
Utredning föreslogs om en licentiatexamen
som skulle ge lektorskompetens. I ett annat
betänkande om folkhögskolans
ställning och uppgifter föreslogs bl. a.
möjligheter till större differentiering av
kursverksamheten. Den pedagogiska utbildningen vid
lärarhögskolan skulle bli gemensam för
läroverks- och folkhögskollärare. 13/6.
Statlig ersättning till författarna
för utlåning från de offentliga biblioteken
föreslogs av bokutredningen. Med 1 öre per
lån skulle enligt 1949—1950 års
utlånings-siffror statsanslaget bli 274 000 kr., med 2,5
öre 685 000 kr. och med 5 öre 1 370 000 kr.
Ur anslaget skulle utbetalas även
författar-pensioner och stipendier till förtjänta
författare. Vidare föreslogs att folkbiblioteken
på bokhandelslösa orter skulle kunna få
lantbokhandelsrättigheter och att
biblioteks-bussar även skulle kunna uppta
bokförsäljning. Här reserverade sig två medlemmar av
utredningen, bokförläggare Kaj Bonnier och
bokhandlare Gunnar Josephson. Utredningen
tog vidare bestämt avstånd från ett
förstatligande av förlagsverksamheten och fann ett
statligt bokförlag f. n. ej behövligt. Hrr
Bonnier och Josephson hade på den punkten
önskat ett uttalande att ett statligt bokförlag
under inga omständigheter borde upprättas.
12/9.
Riksheraldikerämbetet bör avskaffas
och heraldiska frågor handläggas av en
fristående sektion inom riksarkivet, ansåg
utredningsmannen kanslirådet A. Ehrensvärd,
som föreslog att det nuvarande
sportelsyste
met skulle avskaffas men att avgifter
fortfarande skulle utgå för uppdrag från
kommunala myndigheter och enskilda personer.
Dessa avgifter skulle levereras direkt till
statsverket. 16/5.
En rationalisering av
varudistri-b u t i o n e n föreslogs av riksdagsledamoten
fru Ulla Lindström, som på
handelsministerns uppdrag studerat hithörande problem.
Hon föreslog en parlamentarisk kommitté
med representanter även för enskild och
kooperativ handel och för
distributionseko-nomisk forskning för att utreda prissättningen
inom handeln och hur denna påverkar
handelns struktur. Vidare framhölls behovet av
bättre ekonomiska resurser för den obundna
distributionsekonomiska forskningen samt en
uppmjukning av butiksstängningspraxis. 10/10.
Södra Sveriges
skogsindustriutredning ansåg att den industriella
konsumtionen av timmer och massaved ur
skogs-vårdssynpunkt kunde få stiga till omkring
30 miljoner kbm fast mått eller 20 procent
över medelavverkningen för åren 1946—1950.
15/5.
En nordisk passunion, innebärande att
allt legitimationstvång skulle slopas mellan
de nordiska länderna, föreslogs av den
nordiska parlamentariska kommittén.
Passfriheten skulle avse vistelse upp till tre månader
(i Norge två månader) i annat nordiskt land
än vederbörandes hemland. För Sveriges del
beslöt regeringen sådan passfrihet från den
12 juli och liknande beslut fattades i
Danmark, Finland och Norge. 8/3.
Nyordning av po 1 i sutb i 1 dningen
föreslogs av 1948 års
polisutbildningskom-mitté med lokala polisskolor i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle,
Sundsvall och Luleå för den grundläggande och
en polishögskola i Stockholm för den högre
utbildningen. För den sistnämnda räknades
med att längre fram få disponera
Garnisonssjukhusets byggnad på Kungsholmen. Särskilt
framstående kommissarier skulle få rätt att
utan akademisk examen efter dispens få
polismästarbefattning. Ledningen för
polis-skoleväsendet skulle utövas av en
polisöverdirektör, tillika rektor för polishögskolan,
en polisskoleintendent och två biträdande
intendenter för den juridiska undervisningen
med fyra poliskommissarier som lärare i
ordnings- och kriminalpolistjänst. Elevantalet
i polisskolorna beräknas till 1 300 per läsår,
varav 605 vid polishögskolan. 10/10.
Kommunallagskommittén föreslog i
sitt tredje betänkande enhetliga bestämmelser
för den kommunala självstyrelsens utövande
i städer, köpingar, landskommuner och
muni-cipalsamhällen. Kommunalförvaltningen skulle
ledas av en kommunalstyrelse, på landet
kommunalnämnden och i städerna i regel
drätselkammaren. I de största städerna skulle
efter K. M:ts tillstånd få tillsättas ett särskilt
organ, stadskollegium. Magistratens
kommunala befogenheter skulle försvinna och
kom-munalborgmästarbefattningen upphöra såsom
i kommunallagen reglerad institution. 16/5.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
