Krigsmakten 1952 Försvarsfrågorna hörde icke till de större debattämnena vid årets riksdag, detta trots att så väsentliga frågor som t. ex. övningstidens längd och flottans långtidsplan för fartygsbyggen var uppe till behandling. Anslagen för försvaret belöpte sig enligt statsverkspropositionen till 1 505 milj. kr. på driftbudgeten. I fråga om övningstidens längd biföll riksdagen den 23 april K. M:ts förslag om en förlängning av utbildningstiden för flertalet värnpliktiga. Första tjänstgöringen fastställdes härmed till 304 dagar för vanliga värnpliktiga och 324 för underbefälsuttagna värnpliktiga. Propositionen grundade sig i allt väsentligt på det betänkande, som i december 1951 framlagts av gruppchefsutredningen under riksdagsman Lindholms ledning. Därmed hade möjligheter skapats att förbättra gruppchefsutbildningen, som alltsedan införandet av 9-månadersutbildningen av de militära myndigheterna påtalats som otillräcklig. Utbildningstiden förblev dock alltjämt en av de kortaste i världen, vilket också försvarsminister Torsten Nilsson framhöll i ett tal i Växjö. Den första årskullen värnpliktiga fallskärmsjägare — ett 90-tal utvalda av 1 269 sökande — ryckte den 18 februari in till Lv 1 i Karlsborg. De utgjorde ett uppmärksammat inslag vid höstens krigsmaktsövning, där de gick till realistiska överfall mot staber och underhållsförband efter en luftlandsättning under fältmässiga former. Samtliga militär område sbefälhavare var under dagarna 15—17 december samlade i Stockholm för överläggningar med arméledningen. På bilden ses generalmajorerna Sven Colliander, III. militärområdet, Sven Salander, V. milo, Nils Björk, VI. milo, Samuel Åkerhielm, I. milo, Harald Hægermark, II. milo, Gustaf Dyrssen, IV. milo och Ivar Backlund, VIL milo. 87