anställda truppinstruktörer. Den bristfälliga officersrekryteringen till artilleriet tvingade till särskilda åtgärder, varvid möjligheter öppnades för reservofficerare och värnpliktiga officerare att utbildas till aktiva. Kravet på officerarnas allmänbildning diskuterades i olika sammanhang, bl. a. i en artikelserie i Svenska Dagbladet. Fortfarande lät den Bredbergska befälsutredningen, som tillkallades 1948, vänta på sig. 1948 års pensionsålderskommitté föreslog i sitt betänkande angående den militära pensioneringen ett system med rörliga pensionsåldrar. Förslaget kritiserades delvis ganska skarpt av olika remissinstanser och avstyrktes av ÖB. I november kom försvarets personalbehandlingsutredning med sitt slutbetänkande, vari föreslogs två nya institutioner inom försvaret: en personaltjänstbyrå och ett psykologiskt institut. Den 4 mars äskade försvarsministern ett anslag på 49,6 milj. kr. för anskaffning av två milj, meter yllevaror och 100 000 filtar för försvarets räkning. Äskandena skedde mot bakgrunden av att ylleindustrien vid denna tid befann sig i en brydsam situation. Genom dessa äskanden aktualiserades plötsligt frågan om en särskild permissionsmundering vid armén. Tidigare hade huvuddelen av de värnpliktiga icke kunnat utrustas med uniform i diagonaltyg. Senare fastställdes i generalorder färgerna för uniform m/52, varvid en mörkare nyans fastställdes för tyget i uniformsbyxorna. En särskild högvaktsmundering anskaffades. På sensommaren framlade arméchefen en långsiktsplan för arméns materielan-skaffning. Denna syftade till en planmässig omsättning av krigsmaterielen inom rådande organisation under en period av 10 år. Planen syftade vidare till att ge förbanden större eldkraft, ökad rörlighet och bättre sambandsmedel. I planen förordades en förstärkning av det tunga artilleriet, varjämte problemet med omsättningen av pansarfordonen särskilt belystes. Materielprogrammet framlades senare av ÖB i äskandena för budgetåret 1953/54. Pressdebatten kring planen var i huvudsak positiv, även om man på vissa håll ställde sig tvekande inför de betydande kostnaderna. Stegringarna i förhållande till tidigare års äskanden var dock till stor del föranledda av den allmänna prisutvecklingen. Repetitionsövningarna vid armén bedrevs med i huvudsak en våromgång på cirka 40 000 man och en höstomgång på cirka 60 000 man. Större fälttjänst-övningar ägde bl. a. rum på Hallandsåsen i slutet av september med förband ur I. och III. militärområdena. Manövern kom av soldathumorn att döpas till ”Operation Regnbrass”. Till följd av ihållande regnväder och svårigheterna att särskilt i Skåne och på Gotland skörda sockerbetorna beviljades senare under hösten värnpliktiga i olika omgångar ledighet för betskörd. En intressant nyhet för året var krigsmaktsövningen i september. Övningen var uppdelad i två skeden. I första skedet deltog — förutom högkvarteret och vissa staber — stridskrafter ur marinen och flygvapnet. I andra skedet, som ägde rum i Gästrikland, deltog staber och förband ur alla tre försvarsgrenarna samt civilförsvaret. Övningen leddes av ÖB och avsåg att öva samverkan mellan staber och förband ur de tre försvarsgrenarna. Konungen och prins Bertil följde övningarna under andra skedet. 89